Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 e. m. försökte vi lägga till i en liten vik men blefvo
bortkörda af en skara oförskräckta flodhästar, hvilka med
uppspärradt gap rusade mot oss. Som vi märkte att de voro för
talrika och djerfva, blefvo vi tvungna att fälla våra stenankar på
40 fots vatten, ungefär två mil från stranden.
Den 11 Mars kommo vi, sedan vi rott nästan hela dagen
med vinden stick i stäf, till östra ändan af Speke-bugten, som
här smalnar till omkring sju mil. A södra sidan utbreder sig
Manassa från Mazanza. med sin kustlinie markerad af en nästan
oafbruten höjdsträckning, omkring två mil inne i landet, här
och der omvexlande med kullriga höjder och berg, från hvilkas
fot en skogbevuxen sluttning sänker sig mot vattenbrynet.
Bugtens östra ända begränsas af det land som bebos af
wirigedierna eller, såsom Saramba kallade dem, wajikaerna. Vid
nordöstra ändan börjar Shashi, bestående af en grupp ofruktbara
bergshöjder, hvilka, då vi färdas vester ut längs bugtens norra
strand, sänka sig till en naken slätt. Ruana-floden utfaller längst
inne i bugten genom tvenne smala mynningar, omgifna af en
sank, skogbeväxt strand.
Den 12 fortsatte vi färden utefter Shashshis kust, en kal
slätt vid vattenbrynet kantad med vass och litet längre inåt
landet med mimosa; derifrån förbi Iramba, hvilket land
liknar Shashi, tills vi kommo till Pyramid-udden, så kallad på
grund af formen hos dess bergtoppar; men när vi styrde in i
viken, hvilken har sin största bredd vid Rugedzi-sundet, funno
vi att Pyramid-udden i sjelfva verket bildar sydvestra ändan af
en bergskedja. Bland de mest framstående föremål vi sett, då
vi stodo på Usmaus högland och läto blicken ila mot nordost,
var samma Pyramid-udde; men, såsom naturligt var, hade vi
då blott en dunkel föreställning om huru nära den låg sjön.
Nära udden ligger en grupp små öar, af hvilka den
största är Kitaro, der vi funno getter och boskap. Ehuru öboarna
afvinna jorden blott en knapp näring, hafva de anledning att glädja
sig åt att vara ur vägen för wajikaernas eller wirigediernas
periodiska plundringståg, en stam som förvärfvat sig ett
obehagligt rykte för längden af sina knifvar och sina tunga och
breda spjut. På en af dessa öar, hvilken var obebodd,
stannade vi för att koka vår middag. Ute från sjön såg den rätt
vacker och inbjudande ut — en enda massa af den dunklaste
grönska, hvaröfver reste sig en omkring 100 fot hög bergspets.
Då vi undersökte den, funno vi den bestå af en hop gigantiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
