Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KUNGLIG KONSELJ. 195
fundoer glasperlor och fem famnar messingstråd för att öppna
underhandlingar om köp eller förhyrning af kanoter.
Den 28 återvände Frank och hans följeslagare med femtio
kanoter jemte manskap under befäl af två höfdingar och
"premierministern" i Ukerewé. Jag fattade glad Franks hand men
blef mycket nedslagen, då jag hörde att dessa kanoter skulle
föra expeditionen till Ukerewé! Detta var för ingen del i min
smak, ty till följd af en nyck eller genom någon misshällighet,
hvilken allt för lätt kunde uppstå mellan wangwanaerna och
infödingarna, kunde expeditionen försinkas flere månader. Jag
förklarade att jag icke ville gå in på denna anordning och sade
höfdingarna att de kunde ledsaga mig tillbaka till Ukerewé,
emedan jag sjelf önskade träffa Lukongeh.
Sedan jag försett mig med skänker som kunde vinna en
afrikans bifall — vackra långhåriga kläden, filtar, scharlakansröda
och randiga tyger från Kutch och Muscat, dessutom glasperlor
af utmärkt beskaffenhet och andra saker allt för talrika att här
uppräkna, till ett värde af omkring 800 dollars — begaf jag mig
alltså den 29 på väg till Msossi, Lukongehs hufvudstad, på norra
sidan af Ukerewé.
Vi uppehöllo oss några få timmar i Wezi, der jag
fotograferade dess sällsamma granitklippor; på eftermiddagen
fortsatte vi resan och anlände till Kisorya klockan 4 e. m., der vi
slogo läger.
Nästa morgon foro vi vid 9-tiden genom Rugedzi-sundet,
som förenar Speke-bugten med Majita-viken, Det var 6 fot
bredt på några ställen men så fullt med gräs och vattenväxter,
att det säkert snart skulle blifva ofarbart; vi lyckades dock bana
oss väg genom att skjuta oss fram med störar. Några bland
wakerewéerna säga att Majita-berget skiljes från fastlandet genom
ett dylikt sund, en sak som ej skulle förvåna mig. Vi
uppnådde slutligen Msossi och fingo tak öfver hufvudet, en oxe och
bananer att äta samt mjölk att dricka.
Klockan 9 på morgonen den 31 framträdde vi inför den
kungliga konseljen i Ukerewé, som tagit plats å en äng på några
klippstycken och var ganska pittoresk att skåda med Lukongehs
fryntliga ansigte i midten och omkring honom de mindre ljusen i
en cirkel. Konungen, en vacker ung man på tjugosex eller tjugoåtta
år med ljus hy och öppen blick, tog oss i noggrant
skärskådande; hans förnämsta höfdingar Msiwa, Mosota, Mgeyeya och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
