- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Förra delen /
245

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Motstående träsnitt kan möjligen bättre förklara för läsaren
dessa lokalförhållanden, som vid denna tidpunkt voro af så stor
vigt för Uganda. På aftonen var hären beqvämt inqvarterad i
omkring 30,000 hvälfda hyddor, öfver hvilka här och der syntes
några som genom sin höjd och koniska form tillkännagåfvo att
de utgjorde höfdingarnas tillfälliga bostäder.

Trots all denna brådska blef dock den hvite främlingen
"Stamlee" (som wagandaerna kallade mig) icke glömd.
Beqväma hyddor uppfördes och anvisades på Mtesas särskilda
befallning åt honom och hans båtbesättning nära den stora breda
väg som katekiron anlade och som förde från det kejserliga
högqvarteret till Nakaranga-udden.

Nyfiken att erfara hvilka utsigter det fans för Mtesa att
besegra sina upproriska undersåtar, begaf jag mig på vägen öfver
berget till en punkt hvarifrån man hade obehindrad utsigt öfver
Ingira-ön, dit rebellerna tagit sin tillflykt med hustrur och barn
och några boskapshjordar. Då man tog i betraktande att deras
resurser utgjordes hufvudsakligen af några och tjugu tusen vildar,
hvilkas enda vapen voro spjutet och slungan, kunde Ingira-ön
icke blifva något fruktansvärdt hinder för en styrka sådan som
den kejsaren af Uganda samlat på denna udde, hvilken låg
endast 700 yards från ön. Dennas längd var endast en mil och
dess bredd från bergets fot, som låg midt emot udden, till stranden
på Uvuma-sidan blott en half mil. Berget reste sig temligen brant
på alla sidor men var lätt att bestiga för de snabbfotade och
kraftfulla infödingarna. Wavumaerna saknade dock icke
bundsförvandter som ville hjelpa till att afvända det straff hvarmed
Mtesa hotade dem, och den gemensamma faran så väl som ett
allmänt hat till den fruktade herskaren hade nu i en
kraft-ansträngning till frihetens återvinnande förenat invånarna på
Ugeyeya- och Utamba-öarna tillika med dem från Kitenteh —
ryktbart i Ugandas annaler för sin långvariga men olyckliga
kamp med kejsar Suna, Mtesas fader.

Befolkningen utefter hela Usogas kust från Nakaranga till
Uganda hade frivilligt antagit sig wavumaernas sak och afsändt
mer än 150 stora, för strid fullt bemannade kanoter. De
konfedererade hade, enligt operationsplanen, valt Ingira-ön till
mötesplats för den förenade kanot-flottan. Mtesas plan var att
bemäktiga sig Ingira-ön och från denna fara öfver till en
närbelägen och derifrån landstiga i Uvuma, hvarefter naturligtvis
endast omedelbar och fullständig underkastelse kunde rädda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/1/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free