Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Följande dag erhöllo vi till svar, att infödingarna ej voro
vana vid främlingar, ej tyckte om att de inkommo i landet, att
Uzimba och Unyampaka tillhörde Unyoro, att som konungen af
Unyoro just då låg i krig mot hvita män, det förvånade dem
att den hvite mannen som kom i hans rygg kunde vänta sig fred;
våra ord voro visserligen goda, men de voro icke desto mindre
öfvertygade att våra afsigter voro onda; vi måste derför vara
beredda på att de skulle börja striden följande dag.
Detta svar framfördes af omkring 300 infödingar, och sedan
de uträttat sitt ärende, drogo de sig tillbaka i riktning åt
Uzimba-berget.
Denna krigsförklaring uppskakade Uganda-höfdingarnas
nerver; de lägre höfdingarna och Mtesas lifvakt blefvo i synnerhet
oroliga, och ett stormigt möte blef resultatet. Sabadu och
Bugomba, förste ministerns broder, uppbjödo hela sin vältalighet för
att förmå Sambuzi att återvända, under det Sekajugu och
Lukoma listigt framhöllo starka skäl hvarför vi borde återvända
genast. På samma gång sade de att de gerna ville följa
Sambuzi i döden.
Faran af en panisk förskräckelse var hotande, då jag bad
Sambuzi lyssna till några få ord från mig. Jag sade, att ehuru
vi blott voro på ett bösshålls afstånd från Nyanza, hade vi likväl
ej ännu sett sjön, och att Mtesa hade befalt honom att han
skulle föra mig dit; att, innan vi ens hade sett oss om efter
ett starkt läger, talade vi om att återvända; att om alla voro
beslutna derför, bad jag dem endast om två dagar, efter hvilkas
förlopp jag ville gifva dem ett bref till Mtesa, som skulle
befria dem från allt klander; att imellertid fem hundra
wagandaer och femtio af mitt eget folk borde utsändas för att välja
en väg till sjön på hvilken båten, kanoten och bördorna kunde
föras ned för platåns vägg utan att skadas; derjemte skulle de,
sedan de ankommit till sjön, försöka skaffa sig visshet om
huruvida det var möjligt att erhålla kanoter, så att expeditionen
kunde inskeppa sig. Detta råd behagade höfdingarna, och som
ingen tid var att förlora, afsändes till sjön klockan 8 på
morgonen fem hundra wagandaer och femtio man af expeditionen,
anförda af Lukoma och Manwa Sera, min kapten; de erhöllo
många förmaningar att gå försigtigt till väga och att på intet
vis oroa infödingarna på sjöstranden. Jag uppdrog äfven åt en
afdelning af femtio man att undersöka platåns kant för att finna
ett ställe der man möjligtvis och med säkerhet kunde nedstiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
