Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ardetonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordstäfvet "små ting, göra små menniskor stolta"
besannas i Afrika liksom i alla andra delar af verlden. Sayid
ben Sayf, en af araberna i Kafurro, rådde mig att, om jag
satte något värde på min egendom och mitt sinneslugn, icke
tåga genom Unyamwezi till Ujiji utan taga vägen genom Uhha.
Jag kan nu förklara dessa ord af Sayid såsom framkallade af en
önskan att i sin tur få höra huru jag blifvit plockad af
konungarna Khanza, Iwanda och Kiti liksom det förut händt honom.
Han erkände att han betalat till Kiti sextio tygstycken, till
Iwanda sextio och till konung Khanza 138, hvilken skatt
uppgick till ett sammanlagdt värde af 516 dollars och naturligtvis
betydligt grämde hans ädla köpmanssjäl.
Under min förra upptäcktsresa hade jag fått tilkäckliga
bevis på Uhha-höfdingarnas förmåga att tillskansa sig nästans
egendom, och jag svor då att för all framtid undvika dem.
Sayids berättelse om sina erfarenheter, hvilken bekräftades af
Hamed Ibrahim, ådagalade i förening med mina egna forna
motgångar allt för tydligt hvad man kunde vänta sig af wahhaerna.
Hittills hade jag, mellan Kibogoras hufvudstad och Ubagwé,
utdelat endast tretio tygstycken såsom gåfvor åt nio konungar i
Unyamwezi utan annan ledsamhet än besväret att nedpruta deras
fordringar.
Ännu har ingen resande gjort bekantskap med ett vildare
folkslag i central-Afrika än mafittéerna eller watutaerna. De äro
de enda verkliga afrikanske Bedawi; de härstamma säkerligen från
någon afrikansk Ismail, ty deras händer äro lyfta mot hvar man
och hvarje mans hand synes lyft mot dem.
Att nedgöra en ensam mtuta, hvar helst han påträffas, anses
af en arab såsom en förtjenstfull handling, vida mera nödvändig
än att döda en huggorm. Mot dessa svarta fribrytare behöfver
den resande som måste färdas förbi deras tillhåll hela sin
skicklighet, kallblodighet och klokhet. Nybyggaren i deras granskap
måste för att kunna försvara sin by omgifva denna med
ogenomträngliga barrikader och hålla vakt natt och dag; hans barn
och qvinnor måste hafva skyddsvakt, bränsle anskaffas genom
större partier af den manliga befolkningen och marken kan
endast odlas med spjutet i hand, en så ständig fruktan har denna
vilda och djerfva banditstam förmått ingifva.
Watutaerna, genom hvilkas land vi nu skola färdas, är en
gren af mafittéerna; de skildes från de senare genom ett tåg mot
norr efter byte och boskap. Denna tilldragelse timade för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
