Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Någon minskning i höjden af den bergskedja som följer
hela östra kusten af Tanganika, synes icke förekomma, och ej
heller på den vestra, hvilken vi haft tydligt i sigte allt sedan vi
lemnade Mpimbwé. Då och då sågo vi små floder utmynna i
sjön men påträffade ingen mera betydande förr än vi kommo till
Zinga, eller Mui-Zinga, som wajijierna kalla den och som skiljer
Fipa från Urungu.
Den 30 följde vi kusten längs foten af Urungus
bergskedjor, och sedan vi passerat Kalavera-udden, kommo vi till en
vik, utanför hvilken lågo två små, gräsbevuxna öar. På en
udde af fastlandet ligger nästan midt emot dessa öar byn
Kakungu. Denna udde består af grått lerskifferberg, med
öfverliggande hvit lera, med hvilken wajijierna på hemresan bestryka
förstäfven af sina båtar. Landskapet der bortom är storartadt
och imponerande.
Kirungwé-udden består af lodräta bergväggar — från 50
till 200 fot öfver sjön — af vacker rödaktig sandsten med
vågräta lager. Om deras egendomliga utseende får man den bästa
föreställningen genom båtbesättningens utrop:
"O, moder, detta är en fästning! Se, der äro fönstren och
här en af portarna."
Kirungwé-udden synes vara en hög, svällande ås, tvärt
genomskuren till okändt djup. Såsom man kan se vid en blick
på medföljande skiss "Anden Mtombwas Höga Ort", hviken ligger
på andra sidan sjön, synes skäl förefinnas för den tron att denna
ås fordom varit en förlängning af Marungu-platån, efter som
klipporna äro af samma beståndsdelar och båda sidorna af sjön
visa liknande resultat af att vattnet sjunkit undan hastigt utan
att rubba berglagren.
Söder om Kirungwé, eller Slotts-udden, ligger en landtunga
som nästan kan kallas en ö och som vägvisarna sade för få år
sedan hafva sammanhängt med fastlandet. Den är nu nästan
helt och hållet skild derifrån. En by, som fordom var trefligt
belägen i dalen mellan åsarna, står nu halft under vatten.
Hyddorna tycktes nära att störta samman, ty vattnet hade redan
inträngt i dem. Denna by hette Ma-Zombé.
På aftonen passerade förbi oss, just då vi beredde oss att
slå läger, fyra kanoter från Ujiji, lastade med qvinnor och barn,
till antalet sextiofyra — slafvar från Rufuvu-floden och från
Muriros område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
