Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åttonde kapitlet.
Tidig strid. — Väg-«blädning». — Vi taga en ö med storm. — Ett förtvifladt
dilemma. — Underbar räddning. — En förfärlig marsch. — Fred genom list.—
Nedanför femte katarakten. — Våra kannibal-fångar. — Strid med wanarukuraerna.
— Vi nalkas sjunde katarakten. —• En öfvergifven ö. — Sjunde katarakten och
Stanley-fallen. — Den första af katarakterna. — I säkerhet för Stanley-fallen.
Den 5 Januari voro vi i rörelse klockan 4 på morgonen
och tillagade i god tid den föda som behöfdes för att stärka
oss till vårt förestående värf, medan ännu den skrikande makin
och gorillan fylde den mörka skogen med sina hemska läten.
Vi fingo vara ostörda till klockan 8 f. m., då
mwana-ntabaernas kanoter sågos komma öfver till venstra stranden, och
vid signalerna från dem blef det snart lifligt i skogen bakom
lägret, då vildarna började samlas. Frank utdelade tretio
patroner till hvarje af de fyrtiotre gevär vi ännu hade qvar.
Inberäknadt mina egna bössor, hade vi till sammans fyrtioåtta,
sedan Manwa Sera förlorat fyra Snider-gevär i Ukassa-forsen och
fyra musköter gått till bottnen, då de tvänne kanoterna kantrade
i stormen som uppstod vid öfverfarten af Livingstone nedanför
Lowwas mynning. Men fruktansvärdare för fienderna än
Snider-gevär och musköter var det förtviflans mod som nu fylde allas
hjertan och skänkte hvarje man köld och beslutsamhet.
Till sjös hade kannibalerna föga utsigt till framgång, och
att så var upptäckte mwana-ntabaerna redan efter några salvor
ur våra gevär; de förenade sig derför med baswaerna, hvilka
under natten kommit öfver från sina öar nedanför fallen. Till
klockan 10 f. m. stannade vi trygga i lägret, men då bröto vi
fram derur, anföllo fienden och fortsatte striden oafbrutet till kl.
3 e. m. Tio af våra män blefvo sårade och tvänne dödade.
För att liken icke skulle blifva föda åt kannibalerna, anförtrodde
vi dem åt Livingstones snabba, mörka vågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stanley/2/0192.html
