- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Sednare delen /
220

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till vest och nordvest. Den 2 Februari misslyckades
latitudberäkningen.

Min anteckningsbok innehåller följande:

"Den 3 Februari. Flodens lopp från morgonen till middagen
nordvest. Latituden vid middagen var 1° 29’ 1" nordlig."

"Vi försökte, så godt vi kunde, undvika en sammandrabbning med
vildarna, och härtill fordrades mycken klokhet och ständig vaksamhet
öfver sunden. Det lyckades imellertid, ehuru vi strax på eftermiddagen
voro ganska illa derån; i ifvern att undvika alla sund som kunde
föra oss åt höger råkade vi nämligen hålla litet för mycket ned
mot venstra stranden. Barunduerna, som vi hörde talas om i går,
fingo sigte på oss, i det vi passerade mellan ett par öar, och
bemannade genast aderton krigskanoter. Men som vi hade ett godt
försprång rodde vi förtvifladt utför floden mellan öarna, förföljda en
sträcka af omkring åtta mil, hvarefter de återvände.

"Livingstone sade att en färd nedåt Lualaba vore ett företag för
våghalsar. Han hade verkligen rätt, och jag skrifver dessa rader
nästan med en känsla af att de aldrig komma att läsas; likväl, då vi
envisas att, som ödet bjuder, komma vidare, så envisas jag äfven att
skrifva och lemnar resten åt en allgod försyn. Natt och dag plågar
oss det förfärliga trummandet, som angifver vår ankomst till
vildarnas farvatten. Båda stränderna bebos af mäktiga stammar. Att
begifva sig öfver från högra stranden till den venstra är liksom att
hoppa ur askan i elden. Var rodd bland öarna med de vilda
infödingarna på båda sidor om oss kan verkligen liknas vid ett gatlopp.

"Den 4 Febr. — Genom en öppning mellan öarna uppfångade vi
en skymt af talrika byar, men vi rodde hastigt igenom och hade vid
middagstiden uppnått 1° 45’ 40". Flodens lopp har sedan i går mid-
dag i allmänhet varit nord-nordvestligt.

"Den 5 Febr. — Observationerna i dag vid middagen visade n.
lat. 1° 51’ 17". Flodens lopp nord-nordvest.

"Den 6 Febr. — Kort innan vi sökte en lägerplats bland öarna
krökte sig floden för första gången åt vester. Dess lopp hade hela
morgonen varit från vest half syd, till vest till nord.
Middagsobservationen visade att vi icke kommit mer än en knapp mil åt norr, ty
vår n. lat. var 1° 51’ 59". Livingstone är nu från fyra till sju mil
bred från ena stranden till den andra. Så vidt vi kunna se med
kikare, äro stränderna ganska låga, från 6 till 10 fot höga och
skogbeväxta. På öarna växa täta skogar.

"Denna utomordentliga färd har varit uppfyld af flodlifvets alla
så väl faror som nöjen. Nu glida vi fram öfver trånga strömmar,
mellan tjusande öar, höljda af palmer och kryddbuskar, hvilkas ljufva
dofter och vårliga färger komma oss att imellanåt glömma de faror hvari
vi sväfva. Framför oss slingra sig stränderna af andra öar, krönta med
evig vår och grönska. Här förekomma teak- och bomullsträd, Hyphene- och
Borassus-palmer, vilda dadelträd och Guinea-palmer, det höga, ormlika
rottingträdet med sina vackra, hängande fjäderlika blad, det buskiga,
mängrotade mangrove-trädet, det högresta gummiträdet, smörträdet, Ficus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/2/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free