Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gingo lika långt som våra. Endast några få af de djerfvaste
vågade sig, sedan de erfarit styrkan af vår eld, närmare än 100
yards. Den nyss omnämnde unge höfdingen kom ofta 50 yards
nära och skickade oss en smattrande skur af skrot, som dock
nästan hvarje gång gick för högt eller för lågt. Slutligen träffade
Manwa Sera honom i låret med en Snider-kula. Den tappre
ynglingen tog helt kallt och i allas vår åsyn en bit tyg, band
den varsamt omkring såret och drog sig sedan lugnt tillbaka
mot stranden. I hans rörelser låg någonting så ädelt och
behagfullt, att jag gaf befallning att han skulle få aflägsna sig ostörd.
Efter hans försvinnande blef skjutningen svagare, och klockan
half sex e. m. retirerade våra motståndare och lemnade oss att
sköta våra sårade och med tre ljudliga hurrarop fröjdas öfver
vår framgång. Detta var vår tretioförsta strid på denna
förfärliga flod samt för visso den mest hårdnackade vi haft att utstå.
Min pratsamme vän i Urangi hade berättat för mig att
bangalaerna, när de besökte hans land, hade för vana att
uppträda något skrytsamt, att de ofta togo sig friheten att på det
mest hänsynslösa sätt skjuta på hvad helst som förargade dem,
korteligen att de voro mycket "heta". Jag hade likväl icke
kunnat tro att de skulle öfverlemna sig åt sin "hetta" emot
folk som kunde anses såsom fränder till dem, hvilka utrustat
dem med bössor och krut. Mig synes det imellertid klart att
bangalaerna, så företagsamma de än äro, aldrig hafva gått längre
uppför Livingstone än till Upoto, ty i annat fall skulle de
säkerligen blifvit tvungna att mäta sin styrka med kannibalerna vid
Aruwimi.
Bangalaerna kunna sägas vara Livingstone-flodens ashantier,,
ehuru deras land har en jemförelsevis obetydlig flodkust. Deras
byar — en mil eller half från hvarandra — upptaga en
sträcka af 10 mil. De afyttra i Ikongo och Irebu längre
ned vid floden allt det elfenben som de köpt i Upoto, Gunji,
Mpisa, Ukeré, Rubunga, Urangi, Mpakiwana och Marunja. Jag
anmärkte, strax efter det striden började, att en mängd
kanoter kommo från en biflod, flytande norrifrån. Bangala-floden
har en lång tid förekommit på vestra Afrikas karta såsom
Bancaro-floden. Ordet Bangala, hvilket kan uttalas Bangara,
Bankara eller Bankaro, betyder folket i Mangala eller Mangara,
Mankara eller Mankaro. Jag har blott nyttjat den mera populära,
benämningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
