Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. IX. I vattenfallens region
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver en skrofligare sluttning, flyr och störtar sig på
nytt in i ett vildt pass, der det skummande hvirflar
och brytes med ett öfverväldigande och storartadt
rytande.
Till höger och venster om den våldsamma
floden höjer sig stundom i spetsar ett virrvarr af
eruptivbildningar, sträckor af kullar och nakna klippor,
som stapla sig öfver hvarandra, genomfåras och
utskäras af dalar och djupa hålvägar, hvilkas
sluttningar beklädas af en labyrintisk massa höga gräsväxter
och i de sänka dalbottnarne af ogenomträngliga
skogssnår.
Sådan är fallens region; sådan är den ofantliga
skranka, som naturen upprest tvärs öfver och på föga
afstånd från Kongos mynning liksom för att försvåra
tillträdet till Afrikas mellersta delar och afundsjukt
försvara de skatter de dölja. Mot denna skranka hafva
också alla de expeditioner, som sedan tre
århundraden tillbaka sökt på denna väg framtränga till den
hemlighetsfulla kontinentens inre, vanmägtiga krossats.
Stanley var den förste, som lyckades besegra
hindret, men med hvilka ansträngningar och hvilka
uppoffringar!
I spetsen för den expedition, som gemensamt
utrustades af New York Herald och Daily Telegraph,
behöfde han 1877 icke mindre än fem månader för
att från Stanley Pool bana sig väg ned till Boma,
ty för hvarje steg hindrades han af vägens
svårigheter eller infödingarnes fiendtligheter. På färden
förlorade han femton af sina män och den siste af sina
hvita följeslagare, Frans Pocock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
