Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. XVII. De egyptiska truppernas uppror. Emins och Jephsons fångenskap. Det mahdistiska angreppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under någon tid, men under de nuvarande
förhållandena är han vanmägtig.
Om ni icke snart kommer, fruktar jag storligen,
att ni kommer för sent, och vårt öde skall då blifva
detsamma som alla de öfriga försvararnes af Sudans
garnisonsplatser.
Om vi icke skulle lyckas komma ut ur landet,
haf den godheten att helsa mina vänner och tro, att
jag alltid varit eder tillgifne
A. J. Mounteney Jephson.»
Ack! Den 7 november, då Jephson skref detta
bref, hade Stanley och Bonny, som kommo från
Banalya, knappt ännu öfvergått Ihuru. Ännu måste de
tillryggalägga hundratals kilometer, innan de skulle
framkomma till sjön, dit de först skulle anlända mer
än två månader derefter. Guvernörens och hans
ledsagares ställning var i sanning förtviflad.
Den 15 november blef den ännu svårare.
Egyptierna, hvilka velat återtaga Redjaf af mâhdisterna,
ledo ett blodigt nederlag. De slogos tillbaka med stor
förlust. Sex af upprorets ledare stannade på
valplatsen.
Följden af detta nya nederlag blef en ny och
ännu häftigare allmän förskräckelse, hvilken medförde
det lyckliga resultatet, att Emin sattes i frihet.
Med anledning häraf skref Jephson den 24 nov.
1888 från Wadelai till Stanley:
»Alla soldaterna äro gripna af skräck; de
protestera mot paschans afsättning och förklara sig icke
vilja strida, innan deras chef blifvit försatt i frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
