- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
29

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §6. Konungadömet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 6. Konungadömet. ; 29
sålunda måhända närmast medlemmen af en förnämlig ätt.!
Andra namn förekommo emellertid, som betecknade sam¬
hörigheten med, förhållandet till folket, konungen såsom
folkets höfding eller herre.? Det har måhända berott på
tillfälliga omständigheter, hvilketdera namnet som gjort
sig gällande, och man torde ej kunna bygga några stats¬
rättsliga slutsatser på förekomsten af det ena eller andra.
Konungadömet hos germanerna har redan vid dess första
framträdande i historien offentliga uppgifter.
Den germaniske konungen var härens eller folkets
anförare i krig (folkkonung) och hade då anspråk på obe¬
tingad lydnad; han omgaf sig med ett krigiskt följe. Men
ban var icke endast krigsherre, ehuru i fred hans makt
var vida mera inskränkt och hufvudsakligen beroende på
bans personliga egenskaper. Han vårdade vanligen folkets
nationalhelgedom, han blotade för folket; hans ämbete
hade sålunda en viss prästerlig karakter. Han var högste
vårdare af friden och uppbar i den egenskapen böter. Till
honom vände sig representanter för främmande makter.
Någon själfständig domsrätt synes däremot icke från början
ha tillkommit honom, åtminstone icke öfverallt, lika litet
någon direkt inverkan på folkets lagstiftning. Konungadömet
kunde delas, och likaså kunde underkonungar förekomma.
Man återfinner samma drag äfven i Sverige. Anförar¬
skap i krig var äfven här en konungens uppgift, sådan
man hör den omtalas i sagorna, och af ett följe var han
omgifven. Om hans skyldighet att blota för folket vittna
händelser under striden mellan kristendom och hedendom.
Rätt till fridsböter synes han af ålder ha haft. Om vidden
af hans makt har man från elfte årh. ett säkerligen tro¬
värdigt vittnesbörd. Adam af Bremen säger: »Hans makt
beror på folkets dom. Hvad samfäldt alla ha gillat, måste
han stadfästa, om ej hans bud synes fördelaktigare, hvilket
man stundom motvilligt följer. Sålunda åtnjuter man
’ »Reges ex nobilitate sumunt>, heter det redan hos Tacitus.
Namnet konung kunde också bäras af andra medlemmar af ätten än
konungen i egentlig mening.
* Got. »piudans»; isl. »piodkonungr>; »drotten>, folkkonung,
harkonung.
Aldsta vittnes¬
börd om det
svenska ko¬
nungadömet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free