32 (Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §6. Konungadömet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
som obefogadt. Det finnes ingenting, som hos dem antyder
en dylik okrigisk karakter.!
Smårikenas förening under en öfverkonung skulle så¬
lunda: vara den första stora hvälfningen i Sveriges historia,
som ur tidernas dunkel skymtar fram. Att detta inträffat
före 800-talets början kan anses som säkert.? Man får
dock ej tänka sig eröfringen vare sig synnerligt sträng
eller djupgående. Utan tvifvel kvarstodo i mer än ett
land till en tid de gamla konungarne såsom underkonungar
eller förvandlades de måhända till jarlar. På samma sätt
skonades uppenbarligen landskapens själfstyrelse och öfriga
rättigheter. Frågan om lagmansämbetets betydelse i detta
hänseende är redan berörd (sid. 15). Konungamakten ter sig
vid den fullt historiska tidens inbrott och enligt landskaps¬
lagarna starkare i de uppsvenska landskapen än i de
götiska. Men i de forna småkungarnes rättigheter torde
uppsalakonungen ha inträdt.? Måhända var det först här¬
igenom, som Uppsala-ödsgodsen utsträcktes öfver hela
riket.? i
* *

I midten af elfte århundradet utslocknade på mans¬
’Jfr Kjellén, Om eriksgatan, s. 3, 72. Han stéder sig på
Ynglingasagan, hvars framställning af Ingjald Illrades historia anses
vara fullt historisk. Dess trovärdighet i detaljerna torde dock kunna
sättas i fråga. Icke ökas denna genom kombinationen med Ivar Vid¬
famnes saga och uppgifterna om Olof Trätälja. Hvad Snorre har att
säga om sveaväldets ursprung är en ren konstruktion, som till på
köpet strider mot det sannolika förloppet. Att underkonungar kunnat
förekomma är mycket möjligt, men på hans uppgifter om folklandens
skilda konungar är ej mycket att bygga. Det är nog också en kon¬
struktion (jfr sid. 12). Ingjalds närmaste företrädare göra ej heller
intrycket af några prästkonungar.
? Enligt Prokopii uppgift skulle på 500-talet många småriken
funnits.
3 Sameröfringen af de svenska landen till ett helt torde närmast
ha sin motsvarighet i de anglosachsiska rikenas underkufvande under
Wessex. Äfven där kvarstod en och annan underkonung och synes
den provinsiella själfstyrelsen lidit föga intrång.
| + Frågan om sammanhanget mellan eröfringen och konungarnes
rätt öfver ’/, af allmänningarna i Götaland är redan berörd. Se
sid. 17, 18. ;

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/stathist/0066.html

		Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar / 32 (1896) Author: Emil Hildebrand Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|