Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §15. Unionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 15. Unionerna. 99
Såsom en unionell institution måste man emellertid be- Unionell for¬
trakta den niomannanämnd, som enligt Kalmar recess (med "Pingsnämnd.
förebild af Kristiern I:s försäkran 1476) alternativt skulle
sammanträda i Kungsbacka, Nylödöse eller Kunghäll hvarje
år i slutet af juli med uppgift att bilägga uppkommande
söndringar mellan de tre rikena. Den fungerade aldrig.
Syftet med densamma var naturligtvis att för framtiden und¬
vika de kompromissrätter närmast mellan Sverige och Dan¬
mark, som konflikterna tid efter annan framkallat. Som en
mera tillfällig unionell institution, hvilken dock i händelse af
unionens fortbestånd kunnat få betydelse, kunde betraktas
de af rådsherrar från två eller tre af rikena bildade dom¬
stolar, som dömde i tvister mellan rikenas undersåtar inbördes.
Så mycket angelägnare blef man, varnad af erfaren- Garantier för
heten, å Sveriges sida dels att sörja för dess regering Sveriges själf¬
; a CS ständighet.
under konungens frånvaro, dels i allmänhet att skydda
dess själfständighet. K. Erik tvingades 1435 att tillsätta
drotset och marsk men kunde ej förmås att gifva dem
några föreskrifter för deras verksamhet. Ett försök där¬
till gjordes i unionsprojektet 1436, och meningen synes
varit, att de skulle fört regeringen i konungens frånvaro.
Faktiskt styrde de i Sverige jämte rådet efter Engelbrekts
död och tills Karl Knutsson 1438 blef vald till riksföre¬
ståndare. Kristoffers försäkran 1441 berörde ej särskildt /nterimsrege¬
regeringen i Sverige under konungens frånvaro, men 1442 "ing i Sverige.
öfverlämnades den åt 4 riksråd (ärkebiskopen, lagmannen
i Uppland och två andra). Enligt Kristiern 1:s försäkran
1476 (§ 10) skulle drotset och marsk »styrt och regerat»
riket under konungs frånvaro. Recessen 1483 ($ 38) öfver¬
lämnade åter denna uppgift åt de 4, till hvilka slottslofven
skulle stå, med rätt för dem att sammankalla riksens råd
och med skyldighet för konungen att upprätthålla hvad de
lagligen dömt och gjort».
Hvem slotten skulle hållas till handa i händelse af
konungens död eller till hvem slottslofven skulle stå hade sjottsiofven i
blifvit en viktig fråga med anledning af k. Eriks försök Sverige.
att ställa den på sin frände. I kalmartraktaten 1436 be¬
stämdes helt allmänt, att den skulle stå »uppå rikets kor»;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
