Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §16. Statsskickets utveckling under unionstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 16. Statsskickets utveckling under unionstiden. 105
den s. k. »medelste lagen».’ Under sådana förhållanden
kan den nya lagen endast anses som en af aristokratien i
dess intressen genomdrifven »lagförbättring», som de icke
funno lämpligt att på öfligt sätt söka få antagen och som
under den följande tidens förvirring råkade i förgätenhet.
Den nya landslagen var för öfrigt byggd på Magnus Eriks¬
sons; några väsentliga förändringar i statsrätten gjordes
icke; men eljest förekommo åtskilliga olikheter, så t. ex.
i fråga om allmogens, särskildt landbornas, ställning.
Liksom före unionen fortgick i öfrigt en lagstiftning
vid sidan af den allmänna lagen, utöfvad af konung och
råd eller af rådet och riksföreståndaren, hvarvid stundom,
säkerligen icke utan afsikt, lagmännen särskildt namn¬
gåfvos: de fingo tjänstgöra som representanter för land¬
skapen. Fattigast i detta hänseende var Eriks af Pommern
regering. Från de 20 åren 1414—34 känner man ingen
kunglig förordning. Sedan blef verksamheten större, sär¬
skildt under riksföreståndaretiden, då bl. a. åtskilliga eko¬
nomiska förhållanden framkallade lagstiftningsåtgärder.
Vid sådana tillfällen voro understundom »sakkunnige» in¬
kallade, men något deltagande å folkets sida talas icke
om.? Och dock innehöll t. ex. kalmarstadgan 1474 flera
bestämmelser, delvis hämtade ur KIrLL., om landbornas
skyldigheter, där ett sådant tillvägagående borde varit på¬
kalladt.? Den i nationellt hänseende märkligaste lagför¬
ändringen, den om sammansättningen af städernas magi¬
strater, framkallades åter af allmogens och köpstadsmän¬
nens samfälda yrkande. Bland stadgarna förtjäna i
öfrigt framhållas myntordningar, öfverflödsförordningar,
varupristaxor samt ordningar för handel, bergsbruk, handt¬
verk m. m. d.
’ Jfr Schlyter, Om den i några äldre handl. förekommande
benämn. medleste lagen (Vitt. Hist. och Ant. Ak. Handl. XVIII).
Flertalet handskrifter af MELL. äro yngre än 1442.
2 Guldsmeder voro tillstädes 1489, då en stadga för dem ut¬
färdades; fullmäktige från städerna voro närvarande 1491, då handels¬
stadgan utfärdades.
3 När det 1507 var fråga om att välja mellan tre olika lag¬
handskrifter, påyrkades dock ett talrikare möte af representanter
från lagsagorna.
Stadgarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
