Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §17. Konungens och rikets råd. Herredagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
råd ägde komma till möten med 12 hästar (biskop med 30,
riddare, sven eller kanik med 4; jfr äfven här ofvan sid.
25, pokkaboten).
Rådet kallades af konungen till möten eller samtal,
såsom det i slutet på 1200-talet hette, under hans resor
genom landet men bildade icke någon permanent rådför¬
samling; dess medlemmar bodde i öfrigt i de olika lands¬
orterna. Till dessa möten samlades äfven andra personer
och det i så stor mängd, att Magnus Ladulås i skeninge¬
stadgan (o. 1285) förbjöd andra att infinna sig, när konungen
Konungens Sammankallade »sitt rike till något samtal, än dem, som
samtal. kallats genom konungens bud eller bref eller som hade
någon särskild angelägenhet att andraga och kommo på
egen kost». Det blef sålunda konungens rätt att kalla
till dessa möten, för hvilka skeningestadgan blef organi¬
satorisk.
Om rådets ställning till konungen under de första re¬
genterna af Folkungaätten är ej mycket kändt. I Magnus
Ladulås” bekanta stadgar i Alsnö och Skeninge omtalas
ett antal personer, som »gifvit ja» till besluten; de kallas
dock ej rédsherrar.! Vid ett byte mellan kyrkogods och
kronogods (»bona fiscalia regni Svecie») år 1278 åberopades
samtycke af vederbörande biskop samt »nostri proceres»,
men rådet niimrdes icke heller då uttryckligen. I fråga
om dispositionen af fattigtionden åberopade så väl Magnus
Ladulås som konung Birger rådets samtycke jämte andra
personers (»aliorum discretorum clericorum et laicorum», »ali¬
orum inhabitatorum patries).? Af att rådets samtycke åbe¬
ropas kan man ej alltid sluta till att detsamma varit er¬
forderligt, men det beredde naturligtvis en större auktoritet,
och det torde varit själfklart, att det i viktigare fall in¬
hämtades. Efter Magnus Ladulås död synes rådet tagit
del i férmyndarstyrelsen jiimte Torgils Knutsson. Under
’ Skeningestadgans ingress kan ej bokstafligen åberopas som
stöd för rådets makt. Det afgérande stillet torde böra öfversättas:
»då vilja vi enligt vårt och våra goda mäns råd att hvad vi skipa
däröfver — — att (det) lyses ofta för alle min». — — — i
? Stadgan om kvinnofrid 1316 ’/,, för Karelen gafs »consilio et
consensu consiliariorum>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
