Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §19. Rättskipningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 19. Rättskipningen. 137
namn. Äfven under k. Albrekts regering höllos räfsteting,
någon gång af konungen, vanligen, liksom förut, utaf någon
af konungen utsedd domhafvande jämte lagmannen. Stun¬
dom uppdrog k. Albrekt sin dom åt fogdar och höfvitsmän,
och en tid synes Bo Jonsson såsom drotset utöfvat själt¬
ständig domsrätt.!
De räfsteting, som höllos i början af Margaretas och pr. Marga¬
Eriks af Pommern regering, ha fått en särskild ryktbarhet, ”etas räfst.
i det de hufvudsakligen blefvo reduktionsdomstolar. Be¬
slutet därom fattades på Nyköpings möte i sept. 1396, och
de började i november samma år men afbrötos redan året
därpå för att återupptagas 1399. De fortgingo sedan med
åtskilliga afbrott till 1409, då de upphörde. Domen fälldes
till en början vanligen af en konungens domhafvande jämte
lagmannen; längre fråm deltogo några andliga och världs¬
liga rådsherrar i densamma. Nämnden bestod af 12 personer
(jämte häradshöfdingen), i några landskap hälften frälse¬
män, hälften bönder, af hvilka frälsemännen fungerade
under hela tingssessionen, bönderna utsågos häradsvis.
Vad mot nämnd och domare förutsattes som möjliga.
Måhända för att blifva kvitt de rättssökande, som vände
sig till honom, måhända under påtryckning af de andliga,
som klagade öfver intrång af världsdomare på kyrkans
rättigheter, utfärdade konung Erik (1413) med svenska Räfstetings¬
rådets samtycke en stadga, hvarigenom räfstetingen om-stedgan 1413.
organiserades och lagmanstingen upphäfdes. Enligt denna ¬
stadga skulle räfsteting hållas två gånger om året i hvarje
lagsaga och sålunda blifva lagtima. Domsrätten skulle
där utöfvas af biskop med två af kapitlet, lagman samt
sex af konungen utsedda riddare och svenner inom land¬
skapet; i händelse af behof ägde domstolen att komplettera
sig själf. Domstolen skulle sålunda ordinarie bestå af 10
medlemmar; den hade fått kollegial sammansättning. Den
ägde att »döma, rätta och ända» målen; den skulle sålunda
döma i sista instans. Vägrade någon att underkasta sig
dess dom, skulle rätten i alla fall döma och sedan insända
! Karlsson, anf. arb. s. 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
