Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §19. Rättskipningen - §20. Försvarsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 20. Försvarsväsendet. 147
På de kungliga slotten, liksom i konungens hof, döm
des efter gårdsrätt öfver de personer, som där voro an
ställda, eller i mål, som där förekommo.! Samma rätt
synes ha tillkommit rikets råd. Däremot utöfvade i all
mänhet icke godsägarne på sina sätesgårdar någon juris
diktion öfver sina underhafvande, så mycket mindre som
de stora godskomplexen ännu voro få. Ännu mindre före
kommo sådana utbrytningar från den normala judiciella
indelningen som birkerätterna i Danmark. Det är dock
troligt, att de borgrätter, som i senare tid omtalades på en
staka svenska gods, såsom Bergkvara, Ängsö, Torpa, för
skrefvo sig från medeltiden. De torde för sin uppkomst
ha danskt inflytande att tacka.
$ 20. Försvarsväsendet.
Intteratur: Ramstedt, Om krigs- och skattevisendet i Svea
lands lagar (1875). Styffe, Skandinavien under unionstiden s. 97—
99 m. fi. st. Styffe, Bidrag V, s. XXIII—XXX. H. Hildebrand,
Sveriges Medeltid I, s. 256— 262. Jfr J. Steenstrup, Studier over
Kong Valdemars Jordebog.
Liksom i Norge och Danmark var äfven i det gamla
Sverige krigstjänstskyldigheten till sjös utaf ålder föremål
för lagbestämmelser och en genomförd organisation. För
anskaffande och underhåll af skepp voro hundaren och
härad i de flesta kustlandskapen indelade i skeppslag eller
snäckiolag, hvilka stundom, såsom i en del af Uppland,
med tiden förvandlades till själfständiga ännu kvarstående
tingslag, i andra fall och oftare ha försvunnit. För an
skaffande af krigsfolk, roddare och lifsmedel fanns en in
delning i hammnor? eller uti vissa trakter i åror eller år
tullar (sing. ar, har, hå). Antalet skepp var olika i olika
landskap: i upplandslagen bestämdes det till fyra från
hvarje hundare; från Västmanlands härad var det endast
!Domeftergårdsrätt1509’5/,omettdråppåVästeråsslott,
Styffe, V, n. 276.
? Hamna, hafn — egentligen platsen, som krigaren intog på
fartyget, och åra torde beteckna samma indelning. Jfr H. Hilde
brand, anf. arb. s. 258 ff.
Dom efter
gardsratten.
Borgratter.
Ledungsskyl
digheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
