Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §22. Städerna och köpstadsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadslagar.
156 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
ordnas genom handelstraktater,! och det är ej så långt
efteråt, som man i urkunderna finner de första antyd¬
ningarna till en egen från landet skild stadsorganisation.
Vid midten af 1200-talet omnämnas städerna i urkunder
under särskilda namn, civitates eller ville (ville forenses).?
Från 1280-talet förekomma de äldsta kända stadssigillen,
och 1284 fick Jönköping privilegier af Magnus Ladulås.
Kort därefter hör man talas om »jus civile» eller »jura
civitatum>, och i de andra privilegierna för Jönköping 1288
omtalas rådmän såsom en stadens myndighet. Redan vid
öfvergången till 1300-talet, utan tvifvel i sammanhang med
den då pågående verksamheten för landskapslagarnas sam¬
lande, skedde den första kodifieringen af de för städerna
gällande rättssatserna. Det var den s. k. biärköarätten,
ursprungligen afsedd för Stockholm men sedermera till¬
lämpad äfven i andra städer.? Och omkring ett halft år¬
hundrade senare, i sammanhang med landslagens utarbe¬
tande, utgafs en allmän stadslag, äfven den i främsta
rummet bestämd för hufvudstaden men med modifikationer,
som visade, att den var afsedd att tillämpas i öfriga städer
i riket, samt med större eller mindre ändringar i dessas
resp. lagböcker. Den allmänna stadslagens utfärdande
sättes mellan åren 1350 och 1357,.+ Härigenom bestämdes
‘ Handelsférdrag med Lybeck under Knut Erikssons regering,
fornyadt af Birger jar] 1250 eller 1251, Rydberg, Sv. Trakt. I, s. 197.
2 Villa forensis egentligen en ort med torghandel. Skillnaden
mellan en civitas och en villa forensis är emellertid i Skandinavien
dunkel. Jfr H. Hildebrand, Sveriges Medeltid I, s. 325.
3 Man känner endast en fullständig handskrift af biärköarätten,
skrifven omkr. 1345 i sammanhang med den yngre VGL. Man finner
här några otympliga försök att afpassa densamma för Lödöse. Frag¬
ment af biärköarätten finnas i sammanhang med en handskrift af
södermannalagen. — Söderköping synes ha haft en mera afvikande
gammal stadsratt. Fragment af densamma äro samlade och utgifna
af Klemming.
4 Hufvudbevisen äro privilegierna för Jönköping 1349 att nyttja
den biarkeritt, som i Stockholm brukas, hvilket ej kan syfta på den
allmänna stadslagen, samt en k. Erik Magnussons stadga af 1357, som
redan i den äldsta handskriften förekommer som ett tillägg. År
1365 åberopar k. Albrekt den af hans företrädare »nyligen> utgifna
stadslagen. En särskild stadslag fanns för Visby liksom för de
skånska städerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
