Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §22. Städerna och köpstadsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 22. Städerna och köpstadsmännen. 159
Fogden borde vara närvarande vid det årliga valet
och kunde eventuellt bestämma dess utgång. Han skulle i
öfrigt bevaka kronans rätt samt själf eller genom ombud
deltaga i rådets både administrativa och judiciella verk¬
samhet. I större städer förekom äfven en underfogde, by¬
fogde; i mindre städer nöjde man sig med en sådan ensam.
Genom k. privilegium kunde borgerskapet få rätt att välja
densamme.
Rådsdomstolen utgjordes af fogden eller hans ombud
och den för året sittande afdelningen af rådet; andra med¬
lemmar af detsamma obetaget att infinna sig och deltaga
i domen. Därjämte fanns en lägre domstol »ute å torget»,
bestående af byfogden och två rådmän, om hvars verksam¬
het man dock ingenting känner. Från rådsdomstolen väd¬
jades under konungen. Två gånger om året skulle räfste¬
ting hållas i städerna af en bland konungens råd och en
af stiftets domkapitel, men äfven på de vanliga räfstetingen
kunde sådana mål afgöras.
Till sina biträden utsåg rådet åtskilliga tjänstemän.
Fogden.
Rådsdom¬
stolen.
Bland dem märkas stadsskrifvaren, som skulle föra stadens stadens tjän¬
tänkebok,! jordebok och skottebok (för uppbörd och ut¬
gift), vidare kdmendrerna, ursprungligen uppbördsmän,
tullskrifvare, vårdskrifvare (för vakthållningen i sta¬
den) m. fl.
Borgerskapet sammanträdde för gemensamma 6fver¬
läggningar, beskattning o. s. v. till s. k. bymot. Mot
slutet af medeltiden framträdde i de större städerna (i
Stockholm åtminstone) vid rådets sida ett slags represen¬
tation för borgerskapet, stadens 24 eller 48.?
Städerna hade sina egna jordar, och deras inkomster ut¬
gjordes i öfrigt af sakören, afgifter för anlitande af stadens
våg, klädeshus o. s. v. Dessa afgifter skulle uppbäras af käme¬
närerna och delas till hälften med konungen. Till kronan
utgick dessutom en årlig, med tiden fixerad skatt, hvar¬
jämte städerna voro underkastade skyldighet att deltaga i
försvaret. Slutligen pålades en kommunalskatt, det s. k.
! Tänkeboken var ett slags protokoll. Den äldsta nu bevarade
(fr. 1381) har tillhört Kalmar.
? Omtalas 1494 första gången.
stemän.
Bymot.
Städernas in¬
komster och
skatter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
