Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
samma.! Den gällde de då häfdvunna ärliga utskylderna
men icke den tidens kommunala besvär, såsom underhåll
af broar och häradsskepp. Hvad extraordinarie bevillning
angår, var därom ingenting uttryckligen stadgadt.
Fråga måste således uppstå, hur det skulle gå med
den jord, kyrkan förvärfvade till nyes, och om kyrkans
ställving till e. o. bevillningar; slutligen gåfvo föreskrifterna
om förfarandet, när, såsom den tiden måste blifva vanligt,”
en person brukade både kyrkans och egen jord, anledning
till nya tvister och nya bestämmelser.
Det är fullkomligt visst, att den skattejord, som en tid
bortåt under de följande årtiondena kom under kyrkan,
fortfarande erlade skatt till kronan.? Magnus Eriksson
Reglering af tyckes ha åsyftat en reglering af dessa förhållanden både
det andliga för det andliga och världsliga frälset och lät förordna om
frälset.
kvarstad på skattegods, som under senare tid kommit un¬
der desamma, men undantog i början af 1350-talet tills
vidare kyrkans egendom från denna sekvester? (åtminstone
i Åbo stift) och meddelade i öfrigt flera enskilda undan¬
tagsförmåner. Albrekt bekräftade visserligen i allmänna
ordalag, äfven han, kyrkans »gamla frälse» (1375, 1378)
men hade likaledes för afsikt att ordna förhållandet mellan
kyrkans och kronans rätt, för hvilket ändamål han 1376
tillsatte en af biskopar och lekmän sammansatt kommis¬
sion: (SRP::/n. 1219.).> Hvad den utrittat tir dock icke
bekant, men upplysande för det osäkra i ställningen är ett
uttalande af ärkebiskop Henrik 1386 (SRP. n. 2248), hvari
! Exempel på medgifvande för enstaka präster af samma frälse,
som »ceteri milites bona sua per caballos et arma liberantes» hade,
forekomma allt framgent.
? I samma by kunde en domkyrka, en sockenkyrka, ett kloster,
en frälseman och en bonde ha jord.
3 Jfr uppgiften 1341 ?/, på kyrkojord i ärkestiftet >sub libertate»>
och »sub exhibicionibus regalibus», SD. V, s. 42.
4 Jfr brefvet 1351 ’9/,,, Åbo domkyrkas Svartbok n. 148. Redan
1344 *°/, talas om en »revocacio libertatum generalis quam fecerimus
aut in posterum faciemus>. — 1357 gjordes, såsom redan är pipekadt
(s. 167), personligt undantag från denna »revocacio generalis». Det
gällde då en präst.
> Om Albrekts reduktionsplaner jfr äfven sid. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
