Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - §28. Svenska statsområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Estland.
Livland.
208 Det nya konungadémet p& landslagens grund (1521—1680).
en tid under hofriitten i Dorpat men kom 1684 (k. br. 26/,)
under Abo hofritt. Hufvudstad var till en början Nyen,
sedan 1651 Narva, som jämte det estländska landskapet
Alentak i administrativt hänseende var lagdt till Ingerman¬
land. Det hade sedan 1640 en egen superintendent i Narva.
Svenskar innehade stora förläningar därstädes.
År 1561 hade staden Reval samt adeln i en del af
Estland gifvit sig under svenska kronan. Det svenska
väldet utsträcktes småningom under Johan III:s tid öfver
hela landet, och i freden i Tevsina 1595 erkände Ryssland
Sveriges besittningsrätt, så att gränsen skulle gå från
Narva åminne till Peipus. Landet styrdes af en svensk
ståthållare eller guvernör (generalguvernör sedan 1673, lik¬
som en kortare tid förut) men bibehöll t. v. sin borgerliga
och kyrkliga författning. En landtdag, bestående af adeln,
utöfvade beskattningsrätten, och ett rådgifvande landtråd
stod vid guvernörens sida. Landtrådet bildade äfven Est¬
lands högsta domstol (;öfverlandsrätten»), i hvars utslag
endast hos konungen i vissa fall revision kunde sökas.
Där dömdes efter en egen estländsk landsrätt (reviderad
1650, ehuru ej af svensk konung stadfäst). Från en annan
domstol, borgrätten, vädjades till Svea hofrätt, och det¬
samma skedde fran Revals radstuguritt. För att ordna de
kyrkliga förhållandena utnämndes 1638 en svensk biskop
i Estland, ! men staden Reval hade ända till 1692 sin egen
superintendent och gjorde länge anspråk på kyrkligt obe¬
roende. I början af 1690-talet skulle den svenska kyrko¬
lagen inféras;? det hade dock ej lyckats fullständigt, när
Estland för alltid skildes ifrån Sverige.
Livland (egentligen det »öfverdiiniska» Livland; sedan
1629, formligen afträdt 1660) var likaledes en under svenska
kronan lydande provins och ännu närmare förenadt än
Estland. Landet styrdes af en svensk generalguvernör,
sedan 1642 residerande i Riga. Vid hans sida fungerade
ett landtråd (organiseradt 1643, upphäfdt 1694), hvartill
landtdagen uppsatte förslag (landtdagsordning 1647 och
! Redan Johan III hade tillsatt en sådan (finnen Kristian Agricola).
? Den utkom på tyska 1689.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
