Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 39. Kyrkan. 307
prästerskapet aldrig tröttnade att påminna därom. Men
det visade sig svårt att förhindra all främmande gudstjänst,
särskildt kalvinisternas, hvilka utan motstånd intogo säte
på svenska riddarhuset och äfven fingo ämbeten. Man
drefs till allt strängare åtgärder mot deras »conventicula».
I 1664 års riksdagsbeslut stadgades, att om främmande
trosförvanter,! hvilka fått medborgarrätt, icke uppfostrade
sina barn i lutherska läran, skulle dessa hädanefter förlora
jus civitatis» och icke få bekläda något ämbete, och föl
jande riksdag (1668) utsträcktes denna påföljd till för
äldrarna själfva, ifall de underläte nämnda plikt. I praxis
visades dock alltjämt kalvinisterna ett visst undseende.
Lagstiftningen för kyrkan. I denna inträdde konungen
utan vidare såsom deltagare, i början till och med så
som förnämsta parten, och utöfvade äfven för kyrkan en
omfattande administrativ och ekonomisk lagstiftning. I
allt, som rörde bekännelsen, gudstjänsten, kyrkobruken m.
m. d., hördes emellertid under 1500-talet vanligen kyrko
möten och lagstiftade konungen ej på egen hand. Äfven
Johan III gjorde ej i det fallet något undantag, om
än prästerskapets beslutanderätt på hans tid var mera
skenbar än verklig, och öfverheten utöfvade en otillbörlig
påtryckning. Frågan om en kyrkoordning blef åtminstone
från senare delen af Gustaf I:s regering en sådan, i hvilken
prästerskapet hördes, och från och med 1600-talets inbrott,
sedan bekännelsen väl blifvit fastställd, behandlades frågor
både om gudstjänsten och kyrkoordningen af ständerna på
allmän riksdag.
Den första, dock endast interimistiska kyrkoordningen
finner man i de af Georg Norman uppsatta och utan tvifvel
af några biskopar i Örebro 1540 accepterade articuli ordi
nantie ställda på de fyra hufvudstycken, som allt fram
gent förblefvo föremål för dessa lagar: läran, ceremonierna,
undervisningen samt fattig. och sjukvården. Härtill kom
i de senare ordningarna en femte afdelning, om kyrkans
personer och deras verksamhet. Arbetet på en fullständig
kyrkoordning öfvertogs sedermera af Laurentius Petri. Ett
! Närmast ridderskapet och adeln.
Lagstiftning
för kyrkan.
Kyrkoord
ningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
