Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 39. Kyrkan. 309
arm. Äfven ett slags kyrkomöte ställdes i utsikt. Insti¬
tutionen fick ej långt lif. En hufvudorsak var tvifvelsutan
svårigheten att den tiden centralisera kyrkostyrelsen; pro¬
vinsialismen gjorde sig äfven här gällande. Dackefejden
manade dessutom till försiktighet med kyrkliga nyheter.
Biskopsinstitutionen trädde sålunda åter i kraft, ehuru att
börja med i en tämligen förnedrad skepelse; Gustaf Vasa
tillsatte i allmänhet stiftens styresmän själfrådigt och kal¬
lade dem icke längre biskopar utan ordinarier och till¬
synesmän. Samtidigt sönderdelade han de gamla alltför
stora stiften och bildade nya superintendentier,! hvilka
dock under Johan III:s tid upphörde. Först Karl IX
återupprättade å nyo sådana (Kalmar och Mariestad), och
under 1600-talet tillkommo nya både superintendentier och
biskopsstift (se s. 212). ‘
Först 1571 års kyrkoordning gaf några närmare be¬
stämmelser om biskopsval. Biskop skulle väljas »af några
tillskickade personer af klerkerit och andra», som i saken
voro »förfarne», och sedan hos konungen söka konfirmation.
1575 års ordinantia var redan mycket bestämdare. Öfver¬
heten skulle anordna valet. I detsamma skulle deltaga de
andra biskoparne i riket och »de där beskedeligaste äro» i
resp. stift. Alla de valda skulle skickas till öfverheten,
som sedan »rannsakar, hvilken gillas kan», och behåller
»högsta rösten». I anslutning härtill brukade under 1600¬
talet biskopsförslag ofta uppsättas af de till riksdag eller
möte samlade biskoparne, äfvensom prästerskapet (consi¬
storium regni),? dock med inhämtande särskildt af präster¬
skapets röster i resp. stift, men regeringen ansåg sig icke
vara bunden af förslaget. Johan III hade åt ärkebiskopen
ämnat återgifva hans myndighet öfver de andra biskoparne,
men planen hann aldrig att förverkligas, och snart erkändes
den förre uttryckligen endast som »primus inter pares».
De tre första Vasa-konungarne hade äfven vid tillfälle
skilt biskopar från deras ämbete, afsatt dem, liksom de
! Nya ordinarier tillsattes i Kalmar, Jönköping, Örebro, Stora
Tuna, Stockholm, Gäfle och Viborg.
2? Första säkra exemplet är väl ärkebiskopsvalet vid riksdagen i
Stockholm 1574.
Stiftsindel¬
ningen.
Biskopsval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
