Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §40. Rikets ständer - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 41. Adeln. 319
kanden på en föregående granskning af privilegiernas öfver¬
ensstämmelse med rikets bästa. Privilegierna voro egent¬
ligen frukter af en lagstiftning, som afsåg att skydda
eller främja en eller annan samhällsnyttig verksamhet
eller inneburo förmåner för ett arbete, som för staten kunde
anses viktigt. Men under särskilda förhållanden kunde
privilegierna blifva föremål för underhandlingar mellan
regeringen och vederbörande, blifva en maktfråga dem
emellan eller innebära skydd mot missbruk och af¬
hjälpande af missförhållanden. De företedde därför stun¬
dom en egendomlig blandning af privaträttsliga och stats¬
rättsliga bestämmelser.
Såsom öfverenskommelser mellan konungen och en viss
klass ägde de egentligen icke giltighet längre än utfär¬
darens lifstid, och han kunde icke binda sina efterträdare,
låt vara att privilegierna innehöllo försäkringar i sådan
riktning. De brukade också förnyas af hvarje ny konung.
De hade i öfrigt all den helgd, som ett löfte äger, men
ägde icke vitsord mot rikets lag, kunde ändras genom
formlig lagstiftning och berodde vid tillämpningen i mycket
på vederbörandes goda vilja och makt.! Fullständiga pri¬
vilegier gåfvos endast åt adeln och prästerskapet, ehuru
konsekvent alla stånd borde haft sådana, äfven allmogen.
Vid sin kröning satte Karl IX verkligen något sådant i
fråga, och framdeles blef det en och annan gång tal om
samfälda privilegier både för borgerskap och allmoge.
$ 41. Adeln.
Litteratur: Adelns privilegier: 1526—1594, SRA. I—III; förslagen
1609, Bergh, Karl IX och sv. adeln; Gustaf Adolfs, samt. tr. 1612,
1634; Kristinas, samt. tr. 1644. — Sv. Ridd. och Adels riksd. protokoll
I—XII: 1625—1678 (1855—1895); jfr Sv. riksrådets protokoll. Ridd.
och Adelns besvir (RAP. I—XII) samt res. 4 besviren (Stiernman,
II). Jakob Teits klagomalsregister emot adeln i Finland ar 1555—56
(1894). Gamle gr. Per Brahes . . . economia eller hushaldzbok för
ungt adelsfolk (Visingsb. 1687). Rusttjenst- och beskattn.-lingder fr.
16:e årh. (HH. III). Handl. ang. den särsk. jurisdikt., som fordom
tillkommit Bergkvara och Engsö (HSH. XXXII). Handl. rör. Berg¬
kvara borgrätt 1642—92 (HSH. XXXIX).
’ Konungaed och -försäkran innehöllo visserligen allmänna löften
att hålla ständerna vid deras privilegier men gingo ej in i detaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
