Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 41. Adeln. 323
fordrades för öfrigt enligt samma ordning att vara född
af svenska eller finska föräldrar eller åtminstone svensk
eller finsk fader eller ock att blifva af konungen naturali¬
serad.
En annan förändring försiggick så småningom i adelns
ställning. Den var, såsom ofvan nämndes, ännu vid 1600¬
talets inbrott i egentlig mening ett krigarstånd; adels¬
mannen skulle helst själf sitta på sin häst, i »kyritz» eller
i annan godkänd rustning »å lekamen och ben.! Men
med krigsväsendets omdaning förlorade den adliga vapen¬
tjänsten i betydelse — det var under sådana" förhållanden
den ofrälse rusttjänsten uppkom, och frågas kunde, hvad
som numera borde blifva frälsets uppgift. Å andra sidan
hade under de första Vasakonungarne kansli och kammare
fyllts med ofrälse uppkomlingar, som uti anspråkslösa ställ¬
ningar i verkligheten voro ministrar och grepo regeringens
tömmar, hvilkas inflytande måste blifva så mycket större,
som förvaltningens ordnande var ett af hufvudproblemen
redan för 1500-talets sista årtionden. Det var då, som adeln
kastade sina blickar på den civila tjänstemannabanan och
till en början lyckades tränga de ofrälse medtäflarne undan,
helst dessa genom Jöran Persson och andra kommit i dåligt
rykte. Uti 1594 års postulata nobilium klagades, att adels¬
personer voro utestängda från kansliet, och i samma års
förslag till adelsprivilegier yrkades, att infödda adelsmän
skulle brukas »både i kansli, domareämbeten, landsregering
och krigsregementes. Så föddes det nya begreppet om
adelns uppgift, hvaråt Karl IX redan gaf uttryck i sina
bekanta ord om frälses förverkande? och som i Axel Oxen¬
stierna fick sin förnämste representant. Adeln skulle vara
det offentliga tjänstemannaståndet, åtaga sig de offentliga
uppdragen med det ansvar, de uppoffringar och den ära
de medförde, samt genom uppfostran och studier göra sig
’ Jfr rusttjinstordningen 1626 § 1.
? »Hvilken fralseman ej si uppféder barn sitt, att det antingen
bokliga konster lär eller i hoftjanst kan brukligt vara, hafver for¬
gjort frälset.»
Ändringar i
fråga om
adelns sam¬
hällsuppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>