Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora adels¬
privilegierna.
Johan III:s
privilegier.
328 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
ställda. De voro dessutom underkastade fodring och i vissa
landsorter dagsverken till kronans slott och gårdar. !
Af striderna inom Vasaätten och tronföljdens osäker¬
het begagnade sig emellertid adeln för att få sin ställning
förbättrad. Den gjorde tre stora anlopp, 1569, 1594 och
1611, första och tredje gången med mycken framgång;
därtill kom ett fjärde 1644, äfven det framgångsrikt.
Johan III:s privilegier blefvo visserligen adelns första
stora privilegiiurkund men betecknade ännu i mycket en
ålderdomlig ståndpunkt; frågan om sakérena spelade på
medeltidsvis en hufvudroll.? 1594 års förslag färgades
redan i någon mån af den omsvängning, som i adelns
ställning försiggått: från vapentjänst till statstjänst i all¬
mänhet. Gustaf Adolfs privilegier inrymde visserligen,
liksom redan Karl IX:s förslag, första rummet åt religionen
men gåfvo åt rätten till ämbetena de närmast följande och
visade äfven i annat hänseende utvecklingen i det allra
mesta fullbordad.
Johan III:s privilegier af d. 9 juli 1569 (SRA. I,
n. 394) förunnade konungssakörena utom åt grefvar och
friherrar endast åt rikets råd och alla riddare; öfriga frälse¬
män skulle endast få uppbära häradshöfdingssakerna.? Men
i sammanhang därmed ställdes löftet att till häradshöf¬
dingar endast utnämna adelsmän, om så många funnes,
som därtill voro »tjänliga och förfarna».+ Dock förbehöll
sig konungen häradsrätterna i hela Norrland, Dalarne och
Bergslagen samt dessutom vissa namngifna i Uppland,
Västmanland, Ostergötland, Småland och Finland, att fritt
förläna åt sina hoftjänare och andra. Adelns landbönder
på en mil när sätesgården (frihets- eller fredsmilen) befria¬
des från utskrifning,® utom niir man af huse måste utgå.
! Forssell, Sveriges inre hist. I, s. 76, 78.
2 Ännu på 1570-talet talades om, huru fralsemannen var »herre
och konung> öfver sina landbor.
3 Enskilda undantag förekommo härifrån, medgifna eller själf¬
tagna.
+ Äfven detta var blott ett fastslående af medeltidsståndpunkten.
5 Vid utskrifning i öfrigt synes under Johans tid en växlande
praxis följts i fråga om frälsebönderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
