Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §42. Prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
§ 42. Prästerskapet.
Litteratur: Privilegia ... gifna biskoparne och menige pristersk.
i Sverige och thess underliggiande landskap (tr. 1650, 1676). Res. pa
prastersk. besvar (Stiernman, I, II och Bih.). J. Rudbeckius,
Privilegia queedam doctorum ... et denique minister. ecclesiast. in
inclyto regno Swecie .. . concessa et indulta (1636). Jfr i öfrigt un¬
der 2 39.
Présterskapets Prästerskapet hade genom reformationen ater bragts 1
utveckling till ungefär samma förhållande till det borgerliga samhället
ett riksstånd. é oe
som på de äldre landskapslagarnas tid. Prästerna kunde ater
träda 1 äktenskap och bilda familj! samt skulle, om än med
vissa undantag, åter vara i »bondelagum». De represen¬
terade vidare alltför viktiga kulturintressen, för att icke
deras medverkan snart skulle påkallas vid samhällsarbe¬
tet. Det var icke blott i den evangeliska läran, som de
skulle undervisa allmogen, utan de fingo äfven genom om¬
ständigheternas tvång öfvertaga undervisningen i allmänhet
och representerade under nära hundra år nästan ensamma
den lärda bildningen. Prästerskapets ställning bland de
öfriga samhällsklasserna var dock att börja med något sväf¬
vande. Landsprästerna stodo allmogen nära och slöto sig,
såsom nämnts, under hela 1500-talet ihop med den vid riks¬
dagarna, medan biskcpar, superintendenter och stadspräster
samt skolmästare bildade en högre, förnämligare grupp.
På kyrkomöten sammanfördes dock det högre och lägre
prästerskapet. Kampen mot liturgien närmade dem än mer
till hvarandra, och vid 1600-talets inbrott stodo de som
en sammansluten klass. När riksdagens former 1617 ord¬
nades, erhöll prästerskapet också särskildt rum vid de all¬
männa mötena. Detta upprepades och erkändes å nyo i
1634 ärs RF., och 1650 fick det omsider i sina privilegier
svart på hvitt på att det utgjorde ett eget stånd i riket.
Prästerskapets Det hade under tiden utvecklat en ny betydelse. 1593
politiska roll. och 1594 hade det stått i främsta ledet i striden mot Sigis¬
mund för landets religion och lagbok. Det var präster¬
! Bestämmelser härom på 1540-talet antagligen under Normans
inverkan, Hist. Tidskr. VII. s. 197, 198.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
