Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
dagsmän», dem, som gjorde det för billigaste priset. Detta
förbjöds i res. på allm. besv. 1672; valet skulle göras af
häradshöfding och nämnd vid ordinarie ting. Denna be¬
stämmelse upphäfdes dock redan 1680: allmogen borde
välja efter eget behag; dock skulle landshöfdingen tillse,
att »goda och skickliga» män togos (res. på allm. besv.
1680). Till underhåll af riksdagsmännen skulle användas
häradets andel af sakören, hvilka för detta ändamål för¬
varades i häradskistan.! Men som dessa ej räckte till,
fingo särskilda sammanskott göras af häradsborna. Där¬
med sammanhängde frågan, huruvida frälsebönderna skulle
erlägga herredagspenningar. De befriades därifrån 1644,
och trots upprepade besvär från allmogens sida kunde
någon ändring med afseende på de egentliga frälsebönderna
ej utverkas: deras husbönder svarade för dem på riks¬
dagarna (res. på allm. besv. 1664). I fråga åter om skatte¬
frälsebönderna bestämdes 1650, att de skulle erlägga herre¬
dagspenningar. ?
Allmogen brukade under 1600-talet samlas på någon
af regeringen anvisad lokal. Omröstningen skedde land¬
skapsvis. Ståndet hade i början icke någon ordinarie tal¬
man. Under senare delen af detta tidsskede ändrades dock
förhållandet, ehuru talmannen synes ha växlat under lop¬
pet af samma riksdag.? Regeringen utsåg en »edsvuren
skrifvare, åt allmogen vid riksdagarna, hvilken utöfvade
ett stort inflytande.
Af de tre lägre stånden infunno sig aldrig så många,
som voro kallade. Ofta förenade sig ett par valdistrikt
om samma ombud. Af prästerskapet var antalet under
1600-talet i medeltal 60; af borgerskapet växlade antalet
under samma tid från 60 till bortåt 200. Allmogen hade
1567 räknat omkring 600, 1594 öfver 300 medlemmar; an¬
talet torde sedermera sällan öfvergått 200.
’ Jfr riksdagsbeslutet 4/, 1599.
2 Bland béndernas ombud finner man ofta lansmin.
3 Så uppger Erik Benzelius i en otryckt berättelse om 1680 års
riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
