Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 46. Riksdagar och möten. 391
kets råd utgjorde under Gustaf Vasas tid kärnan i dom¬
stolen, under Erik XIV:s den kungliga nämnden. Åt¬
minstone vid ett tillfälle (1600) kallade Karl IX lagmän,
häradshöfdingar eller deras vikarier och fogdar till bisit¬
tare; det bildade ett juridiskt element i denna utom¬
ordentliga rätt. Karl IX anlitade ständerdomstolen äfven
för personer af lägre rang, och den fick under hans rege¬
ring en utsträckning, som hotade att inkräkta på den
ordinarie rättskipningen.
1634 års RF. ordnade denna ständernas domsrätt i sin
9 paragraf, dock utan att gifva dem något initiativ (jfr
sid. 292). Om någon af så hög kondition i riket (riksråd
nämnas icke uttryckligen) eller i så högt ärende försåge
sig, att det anginge konungens och kronans majestät och
ej »bekvämligen annars än förmedelst ständernas samman¬
kallelse rannsakas och åtskiljas måtte», då skulle äfven de
fyra hofrätterna sammankallas och jämte resten af rikets
råd och de tillstädesvarande landshöfdingarne samt hvar sin
borgmästare från städerna Stockholm, Uppsala, Göteborg,
Norrköping, Åbo och Viborg afdöma ärendet under presi¬
dium af riksdrotsen eller vid hans förfall af rikskansleren.
Enligt en senare paragraf (41) skulle ett helt rikskollegium
eller en af de fem höga ämbetena vid konungs död eller
omyndiga år eller om saken ginge å lif och ära, svara
inför denna domstol. En sådan ständernas rätt samman¬
trädde emellertid aldrig.!
Om det sålunda i vanliga fall aldrig talades om något
direkt ansvar inför ständerna, fanns dock ett undantag,
nämligen för riksförmyndare, hvilka skulle svara inför
Gud, konungen och rikets ständer.? Hvem som i afseende
på de senare skulle taga initiativet, är icke utsagdt. Att
’ Den härskande åsikten är, att denna domstol helt och hållet
ersatte rikets ständer, trädde i riksdags ställe. Kjellén (Om riks¬
rättsinstitutet) har uppträdt häremot och velat ådagalägga, att den
måste tillsatts under allmän riksdag. Det synes mig ej ligga något
hinder i vägen för denna åsikt, blott med det tillägg att, enligt den
tidens uppfattning, det måste stått regeringen fritt att i sådant fall
äfven sammankalla »de förnämsta ständerna», om den så funne för godt.
Om tolkningen af 2 9 i öfrigt se Hist. Tidskr. 1895, s. 55 Granskn.
* Om riksdagens ställning till förmyndarregering se i öfrigt $ 34.
Ständernas
eller rikets
rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
