Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §49. Förvaltning, rättskipning och försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 49. Förvaltning, rättskipning och försvarsväsen. 415
någon modifikation besannas hvad Axel Oxenstierna en
gång yttrat under striden om generalkonsistorium: »Nu att
tala om consistorium generale är intet nyttigt, ty prästerna
skola vid denna tid preskribera oss helt prejudicerliga
konditioner . . . men att det intet är rättadt på banen,
skola de framdeles gråta båda händerna fulla».
Arbetet på en ny kyrkoordning öfvertogs först af
prästeståndet själft vid riksdagen 1682. Förslaget öfver¬
lämnades sedan åt en ämbetsmannakommission, som gjorde
viktiga principiella ändringar. Ett nytt förslag, som inom
kommissionen uppgjorts, granskades åter, särskildt af Lind¬
sköld, och delgafs sedan ärkebiskopen jämte några till¬
kallade af prästerskapet, granskades ytterligare omsorgs- Kyrkolagen
fullt i rådet och blef d. 3 sept. 1686 fastställdt af konungen, cae for
kort innan riksdagen sammanträdde. Kyrkolagen supp- Frö Väl
lerades året därpå af förordningen om rättegång i domkapitel. fr
Grundprincipen i den nya lagen — bjärt stridande 7”
mot prästerskapets meningar på 1680-talet -— var, att ko¬
nungen ägde »summum jus episcopale», biskoparne af ko¬
nungens nåd endast »exercitium juris episcopalis». I öfver¬
ensstämmelse därmed blef det konungen, som anordnade
biskopsval, och han ägde utnämna äfven utom förslaget —
det var vasatidens ståndpunkt, som man lagfäste. Dom¬
kapitlens sammansättning bestämdes, och den andliga doms¬
rätten blef slutligen ordnad på ett sätt, som betydligt ut¬
vidgade världslig domstols befogenhet; käromål mot präst
behöfde ej vidare anmälas i domkapitel; världslig domstol
allena finge döma till kyrkoplikt, och till hofrätten skulle
i allmänhet vädjas från domkapitlen.! Consistoriwm regni Consistorium
talades ej vidare om; konungen förklarade sig 1686 ej ”egni upphör.
känna något sådant, förbjöd ordets användning, och riks¬
dagsprästerskapets befattning vare sig med biskopsval eller
rättskipning upphörde. Slutligen ordnade kyrkolagen frå¬
gan om kyrkoherdars tillsättande i regala? och konsistori¬
ella gäll; på patronatsrätten, när den enligt sakens natur
! Endast frågor, som rörde den rätta läran och en prästmans
ämbetsutöfning i lärande, predikan m. m. d., förbehöllos konungen.
2 Förklaringen öfver regala gill,’*/, 1693 gaf desamma en be¬
tydlig utstrickning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
