Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §54. Rikets ständer 1718—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 54. Rikets ständer. 449
13, 18). Om formerna därvid se 8 62. De skulle efterse,
icke blott huru rikets medel disponerats utan äfven huru
dess »klenodier och mobilier» voro i behall, ekonomien i
landet förd 0. s. v. Vid riksdagen 1738 började de granska
de allmänna räkenskaperna. Banken skötte de fortfarande
genom sina fullmäktige och likaså, ända till 1766, riks¬
skulden, hvilket dock icke hindrade regeringen att utan
ständernas hörande ådraga statsverket skuld, såsom skedde
under pommerska kriget.
Sin makt i fråga om statsregleringen begagnade sig
ständerna af, själfva eller genom sekreta utskottet, för att
genom belöningar, lönetillägg, expektanspenningar, nya
tjiinster, pensioner o. s. v. öfverskrida den ordinarie staten.
I synnerhet hattarne gjorde sig skyldiga till slöseri här¬
utinnan. Mössorna vidtogo, stundom med kränkning af
enskild rätt, vid riksdagen 1765—66 stora indragningar,
men dessa gingo vid följande riksdag delvis tillbaka.
Därjämte öfvertogo ständerna genom sina deputerade
förvaltningen af särskilda anslag. De beviljade arrenden
åt enskilda personer eller afslöto kontrakt med dem, upp¬
läto kungsgårdar, allmänningar och skogar till enskildes
disposition, medgåfvo skatteköp o. s. v. Men hvad mera
var, senare ständer ansågo sig såsom maktägande kunna
upphäfva hvad föregående ständer i den allmänna hus¬
hållningen gjort, återtaga gifna arrenden, bryta kontrakt,
decharger eller köp och upphäfva gjorda författningar.
Ständerna och utrikespolitiken. Utan ständernas sSam- ständerna och
tycke kunde konungen icke börja krig (RF. 8 6, KF. 1720 = utrikes¬
: ; | ‘ : 3 politiken.
§ 18; 1751 8 17). Mellan riksdagarna fick K. Maj:t visser¬
ligen sluta fred och förbund, men under varande riksdag
fingo inga sådana ärenden slutas utan ständernas vetskap :
och bejakande! (RF. 8 7). Alltsedan regeringen i fråga om
den hannoveranska alliansen vid 1726 års riksdag vädjat till
ständerna, togo dessa, vanligen genom sekreta utskottet,
hela utrikespolitiken om hand, utnämnde kommissarier, un¬
derhandlade med främmande sändebud, tillsatte svenska
ministrar samt lämnade efter sig hemliga instruktioner för
alan Enligt RF. 1719 skulle de endast underrättas därom.
Hildebrand, E. Sv. statsférfattningens hist. utveckling. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
