Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §56. Rikets råd 1719—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 56. Rikets råd. 485
sig rätten att afgöra saken. Det bestreds visserligen i stån¬
den, och tvisten slutade 1739 och 1765 med ett slags kom¬
promiss. 1769 uppsatte SU. själft anmärkningspunkterna,
och stånden afgjorde saken. 1772 var det sekreta och ju¬
stitiedeputationerna, som direkte vände sig till stånden,
hvilka beslöto om afsättningen. Det i RO. antydda alter¬
nativet med en kommission användes blott tvenne gånger,
mot Vellingk 1727 och Åkerhielm 1747.1
Äfven i fråga om själfva straffet mötte den ofvan¬
nämnda motsägelsen. Riksråden skildes väl från stän¬
dernas förtroende och från ämbetet, när de ej för formliga
statsbrott kunde dömas, men rådsherrevärdigheten ägde de
ändock kvar. De voro rådsherrar utan förtroende och i
inaktivitet. För en sådan form af afskedande användes
termen licentiera. Men förtroendet kunde ständerna åter¬
skänka sina fullmäktige, med eller utan återinkallande i
rådet.> En annan följd af licentieringen med bibehållen
rådsvärdighet blef, att de afskedade riksråden fortfarande
afstängdes från det politiska lifvet: en yttring af månhet
om ständernas oberoende men i alla fall ett politiskt fel.
De kunde nämligen såsom riksråd icke taga plats på rid¬
darhuset men dessutom icke heller användas i annan eller
mindre tjänst, om ej särskildt undantag gjordes.
Skedde afskedet » nåder», vare sig genom licentiering
eller efter ansökan, beviljade ständerna pension (i början
tvi tredjedelar af radslénen);* det blef fér de licentierade
sålunda ett slags »viintpenningars. Andrades sinnesstim¬
ningen, kunde pension tilldelas en rådsherre, som utan så¬
dan måst lämna sitt ämbete. Vid den stora räfsteriksdagen
1765 inskränktes emellertid rådspensionerna till fyra och
beloppet nedsattes, men beslutet i fråga om pensionernas
antal upphäfdes redan vid följande riksdag.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
