Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §57. Försöken att ändra och utveckla frihetstidens grundlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förslag till
490 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
hvarje förändring i regeringsformen, åsyftande att minska
ständernas makt och öka konungens, skulle betraktas som
ett angrepp från Sveriges sida och bemötas därefter, hvar¬
jämte åt konungen i Danmark garanterades antingen krigs¬
kostnadsersättning eller en lämplig förstoring på Sveriges
bekostnad. Ett sällsamt dubbelspel. Medan svenska riks¬
dagsmän öfverlade om förbättringar i sitt fäderneslands
grundlagar, öfverlade utländska hof och ministrar om deras
omintetgörande. Under sådana omständigheter lyckades
den ryske ministern Panin 1766 vinna »sitt lifs största fram¬
gång» eller genomdrifvandet af det beslut, att det kräfdes
två riksdagars samtycke till en grundlagsändring,! och
uppgjordes 1769 en plan till en rysk-dansk korruptions¬
byrå i Stockholm, som skulle sträcka sin verksamhet öfver
hela landet.
Det var vid riksdagen 1765—66, som verksamheten
förbättring af för regeringslagarnas förbättring på allvar tog sin början.
regerings¬
sättet.
Betänkandet
1766.
Inom den stora sekreta deputationen bildades för detta
ändamål särskilda utskott, och från ett at dem härflöt
det berömda, af lagman Liliestråle författade betänkandet
»om orsakerna till våra goda lagars, elaka verkställighet
och botemedel däremot». Orsakerna söktes i ungdomens
vårdslösade uppfostran, i befordringsväsendet, domares och
ämbetsmäns »oförstånd och slummeraktighet», trycktvånget,
långsamhet vid domstolar och ämbetsverk, en tilltagande
fattigdom, lagarnas ostadighet, riksdagarnas långvarighet
och många bestyr m. m. Allt under det deputationen stod
kvar på 1720 års ståndpunkt, berördes träffande nog åt¬
skilliga af statsskickets lyten, t. ex. ancienniteten såsom
befordringsgrund, frånvaron af »skrif- och talefrihet», lag¬
stiftningens osäkerhet, ständernas befattning med enskilda
personers angelägenheter o. s. v. samt ingrepp i rikssty¬
relsen; i en särskild paragraf ($ 10) gick deputationen in
på frågan om grundlagarna och deras förhållande till se¬
nare gjorda tillägg och förklaringar.? Men på samma
’ Jfr Tengberg, anf. arb., s. 50.
? Landtmarskalken inlämnade en uppgift på alla de förändringar,
som ständerna i särskilda författningar gjort med regeringsformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
