Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 60. Det gustavianska statsskicket. 523
håll på statens bekostnad — i Gäfle 1792 spisades sålunda
vid olika bord på offentlig bekostnad omkring 200 riks¬
dagsmän. Till och med trupper sammandrogos under riks¬
dagarna för att imponera på oppositionen. Gärna ville
konungen, att ständerna i hvarje enskildt fall hos honom
skulle höra sig för om vidden af sina rättigheter.
Dessutom återupptog han vasatidens personliga beröring Personlig berö¬
mellan konung och ständer. Han använde med förkärlek ocg Åh
formen af plenum plenorum under sitt eget ordförandeskap = ständer.
och öppnade själf statsutskottets! eller hemliga utskottets
sammanträden, lät dem till och med under de senare riks¬
dagarna öfverlägga i sin närvaro och biträdas af sina för¬
troendemän. 1778 öfverlade han personligen med adeln;
1789 kallade han bondeståndet till slottet, reste själf till rid¬
darhuset och genomdref vid båda tillfällena sin vilja. Den
tanken torde icke varit honom främmande att låta stän¬
derna på rikssalen i hans närvaro öfverlägga och själf
välja mellan deras olika meningar, ännu mindre att låta
sina propositioner med acklamation antagas, såsom också
skedde med regeringsformen och försöktes med förenings¬
och siikerhetsakten. ?
Det var blott i ett par punkter, som ständerna kunde riksdagens
göra någon makt gällande mot konungen. En sådan var ringa in¬
frågan om anfallskrig, ty därvid var han bunden af deras aes
samtycke, och han ångrade djupt denna bestämmelse. En
annan var bevillningen, ty ständerna borde kunna gifva
densamma på vissa år och därigenom framtvinga en riks¬
dag. Men mot detta satte konungen $ 38 i RF., som läm¬
nade åt honom att bestämma tiden för ständernas sam¬
manträden, och § 39, som ålade dessa att lämna all
konungslig rätt oförkränkt; det oaktadt gåfvo de 1786 be¬
villning endast på fyra år. Öfver riksbanken allena gaf
dem RF. en otvetydig rätt, och här hade de ännu kvar ett
verkligt maktområde.
Blott med svårighet lyckades ständerna tillvinna sig
några närmare bestämmelser, t. ex. i fråga om beräkningen
! Se berättelsen om det första statsutskottets öppnande i ko¬
nungens sängkammare 1778, Montan, Hist. Tidskr. 1881, s. 101.
2 Jfr Odhner I, s. 543 not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
