Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utvotering ur
stånden.
Riksdagsproto¬
kollens hemlig¬
hållande.
Riksdags¬
tidningar.
Riksdagsären¬
den. Motions¬
rätt.
550 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
straffrätt. Öfvervåld eller värjas blottande belades med lifs¬
straff. För mindre brott finge riksdagsman ej häktas, icke
heller för gäld, så länge riksdagen varade o. s. v. Uti
konungaförsäkringarna upprepades bestämmelserna till riks¬
dagsmäns skydd (jfr s. 468).
§ 22 syntes innebära en viss kontroll öfver riksdags¬
mans ord. Den tillämpades så under frihetstidens lopp,
att enskilda riksdagsmän för förment anstötliga uttrycks¬
sätt utvoterades ur stånden för längre eller kortare tid; att
icke tala om bondeståndet, där man stundom skred till
handgripligheter.
I sammanhang med bestämmelsen om skydd för riks¬
dagsmans yttranderätt upprepade RO. en paragraf ur rege¬
ringsformen (48), enligt hvilken inga protokoll i stånden
eller utskotten finge till någon utlämnas eller af någon
utfordras. Förbudet upphäfdes genom TFO. 1766, med
undantag af hvad som i afseende på främmande makter
kräfde hemlighet, och allt ifrån 1755 gingo ständerna
genom utgifvande af riksdagstidningar krafven på offent¬
lighet till mötes.
Riksdagsärenden.! Vid riksdagarna förekommo först
och främst konungens propositioner. Därjämte ägde stän¬
derna. själfva. initiativ (RO. 8 13). Dels kunde ett. helt
stånd omedelbart vända sig till de öfriga med förslag, dels
kunde hvarje riksdagsman i sitt stånd »uti tillåtliga mål»
genom »memorial» väcka en fråga. Äfven kunde enskilda
personer utom riksdagen vända sig till ständerna med
framställningar. I regeln skulle alla motioner och privata
ansökningar passera en urskillningsdeputation. Dock kunde
enskild riksdagsman under riksdagens lopp inkomma med
memorial, som ej behöfde gå denna väg, om de nämligen
i allmänhet syftade på rikets välgång och förkofran, men
dessa borde först underkastas talmännens pröfning, huru¬
vida de efter lagen kunde inför ständerna föredragas, hvil¬
ket dock icke alltid iakttogs. Enskilda stånd, liksom
landskap, län och menigheter, ägde inkomma med sina
allmänna och enskilda besvär. Hvarje stånd behandlade
! Jfr En Ärlig Svensk, s. 613—637.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
