Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utskottsvalen.
552 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
någon fast organisation; hvart stånd för sig tillsatte, om
så behöfdes, sina enskilda utskott. Frihetstiden blef i detta
afseende epokgörande och utvecklingen gick raskt. RF. och
KF. 1719 talade ännu endast om sekreta utskottet, hvars
tillsättande, i motsats till hvad förut varit praxis, förbehölls
ständernas fria val. RF. och KF. 1720 talade äfven om
andra »deputationer». RO. 1723 gaf de första närmare be¬
stammelserna (§§ 14—16, 18—20).
För riksdagsärendenas utarbetande ägde ständerna utse
så många deputationer, som de funno nödiga, samt be¬
stämma medlemmarnes antal. Sekreta utskottet skulle
utses af de tre högre stånden, öfriga deputationer af alla
fyra. I alla utskott skulle af adeln utses dubbelt så många
medlemmar som af hvarje annat stånd. För att välja ut¬
skotten skulle inom hvart stånd tillsättas edsvurna elek¬
torer; dock stode det dem fritt att utfinna något bekväm¬
ligare valsätt. Elektorerna kunde välja på sig själfva, och
samma person kunde sitta i flera utskott. I det sekreta
var landtmarskalken ordförande, likaså (enl. RO.) i andra
deputationer, om han var närvarande, eljest en utaf adeln.
Omröstningen skedde ståndsvis, och betänkandet affattades
efter de flesta ståndens mening i alla mål, som icke rörde
deras enskilda rättigheter. Utskotten afgåfvo, när ej annor¬
lunda var stadgadt, sina betänkanden till stånden, hvilka,
om de så funno skäligt, kunde återremittera dem. Utom
SU. föreskref RO. två ständiga deputationer, nämligen en
urskillningsdeputation och en expeditionsdeputation (dess¬
utom en deputation för riksdagsbeslutets uppsättande).
Inom alla stånden, sist i bondeståndet, stadgade sig
efter hand för de flesta utskotten det at RO. såsom det
normala föreskrifna valsättet genom elektorer.1 Adeln gaf
därvid föredöme efter följande metod, hvilken så småningom
stadgades. Först utsågos bänkmän, för hvarje bänk tre, af
hvilka genom lottning en uttogs, och bänkmännen valde
därpå elektorer, sedan 1734 24 stycken, hvilka tjänstgjorde
vid alla sådana val. För bänkmansvalen delades adeln
enligt RHO. 1762 i 58 lika stora delar, hvilka (med an¬
! Stavenow, Om formerna för utskottsval under frihetstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
