Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 561
Riksrådets ansvar. Rådsansvarigheten utkräfdes, så¬
som ofvan är nämndt, efter läsning af rådsprotokollen.
Redan 1719 hade SU. tagit kännedom om dem, och efter
hand fördelades granskningen på sekreta utskottets mindre
sekreta deputation, sekreta deputationen och justitiedeputa¬
tionen. Huru densamma kunde leda till riksrådens ent¬
ledigande är förut anmärkt (s. 484). I annat fall brukade
SU. på ofvan (s. 554) anfördt sätt och SD. genom ett slut¬
betänkande, det s. k. ultimatet, lämna riksråden föreskrifter,
påpeka begångna fel och anbefalla rättelse. »Herrar rikets
råd behagade hädanefter göra så och så», var den öfliga
formen. Under tiden för sekretessens högsta blomstring
brukade SD. på egen hand gifva dylika föreställningar,
men ända sedan 1751 förbjöds den att afgifva några ulti¬
mat, utan att stånden fått del däraf, liksom att åberopa
gamla.
Statsregleringen hade förut varit regeringens ensak.
Nu åter förbehöllo sig ständerna (RO. 8 13) att efterse,
»huru staten må inrättas». Detta skedde genom sekreta
utskottets statsdeputation och ända till 1760-talet under
sekretessens hägn. Enligt RF. 1720 (8 31) skulle det till¬
höra statskontoret att årligen inrätta staten, hvarvid 1696
års riksstat borde följas. Enligt instr. för statskontoret
1720 skulle denna uppgift åligga den s. k. statskommis¬
Riksrådets
ansvar.
Sekreta bihang
och ultimat.
Stats¬
regleringen.
Stats¬
sionen, bestående af presidenten, en statskommissarie och kommissionen.
kamreraren 1 statskontoret, tre riksråd, samt hvar sin leda¬
mot från Svea hofrätt, kollegierna och amiralitetet. Enligt
RO. skulle staten vara i god tid utarbetad före hvarje riks¬
dag. SU. tog därpå under riksdagen saken om hand och
aflät omsider en skrifvelse om statsverket för följande år
till nästa riksdag med generella dispositioner att följas och
vid behof jämkas. Stundom vidtogos särskilda åtgärder.
1766 insattes sålunda landtmarskalken i statskommissionen,
och samma år föreskrefs, att de speciella detaljerna af
statsverket skulle uppdragas åt ett särskildt riksråd med
skyldighet att bevista statskommissionen. Huru SU. ända
till 1765 års riksdag ansåg sig äga fria händer med stats¬
verket, är redan nämndt; men å andra sidan hände det
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
