Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagsmans
säkerhet.
Riksdagstid¬
ningar och
riksdays¬
protokoll.
Riksdags¬
drenden.
Utskotten.
566 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
I afseende på riksdagsmans säkerhet upprepade RF.
($ 51) endast första punkten i § 46 RF. 1720 om herre¬
dagsmans skydd under riksdagen eller resa till och från.
Faktiskt var själfva yttranderätten illa hägnad, hvarom
exempel från riksdagarna 1786, 1789 och 1800 vittnade.
Riksdagsmän antastades för sina memorial eller för sitt
uppträdande mot talmannen (landtmarskalken), och 1789
arresterades flera af oppositionens förnämsta medlemmar,
innan förenings- och säkerhetsakten föredrogs på rikssalen.!
RBiksdagstidningar utgåfvos på regeringens föranstal¬
tande vid alla riksdagar utom 1789. Riksdagsmemorial
kunde få tryckas med ståndens medgifvande, om ej ko¬
nungen lade hinder i vägen. Från och med 1786 började
stånden, utom prästeståndet, trycka sina protokoll; 1789
fick dock adelns icke tryckas färdigt.
Riksdagsärenden. RF. § 38 föreskref, att ständerna
på kallelse skulle sammanträda för att öfverlägga »om de
ärenden, för hvilka K. Maj:t dem sammankallar». Om denna
paragraf tycktes förbehålla konungen initiativet, stred åter
$ 42 däremot, ty den talade uttryckligen om ständernas
initiativ 1 lagfrågor. Detta användes också både 1778 och
1786. Standen hérde sig emellertid stundom för hos ko¬
nungen, om de finge väcka den ena eller andra frågan,
liksom denne någon: gång föredrog att begagna sig af
deras initiativ. De ägde därjämte kvar sin gamla be¬
svärs- och petitionsrätt, ehuru till och med därom tvifvel
uttalades. Gustaf III såg emellertid ogärna ständernas in¬
gripande, i synnerhet i grundlagsfrågor, och FSA. beröf¬
vade dem förslagsrätten. Hädanefter var det ännu mera
än förut på konungens genom talmännen framförda vilja
det berodde, hvilka frågor, som vid ståndens sammankom¬
ster finge väckas.
Utskoiten. RO. 1617 kände ej till några utskott, och
RF. 1772 behandlade dem på det knapphändigaste. I 8
47 talades om »de utskott», med hvilka konungen ville
öfverlägga om ärenden, som syntes honom böra hållas
hemliga och åt hvilkas medlemmar voro uppdragna alla
! Jfr i éfvigt Vessberg, anf. arb. s. 31 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
