- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
582

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §63. De särskilda stånden 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förordn. ?!/,
om skatteköp
och försäkr.
23/, 1789 för
finska och
svenska
allmogen.
Allmogen som
riksstånd.
582 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
Genom k. förordningen d. ?!/, 1789 om skatteköp! och
skattehemmans innehafvande samt försäkringen å svenska
och finska allmogens rättigheter da. +/, (rätteligen ?3/,)
samma år uppnådde allmogen åtminstone några af de i
privilegieförslaget upptagna rättigheterna. Genom den förra
upplifvades förordn. om skatteköp af d. 19/, 1723.? Skatte¬
män förklarades hafva lika ägande och dispositionsrätt
öfver sin jord med skog och mark, fiske, jakt, djurfång,
som frälsemannen hade öfver sin (med undantag af till
kronans behof tjänliga eke-, bok- och mastträd). Skatte¬
hemman behöfde ej först hembjudas till kronan, när det
såldes utom börd, icke heller blifva »skattevrak», om äga¬
ren ej mäktat betala tre års ränta. Ägare af skattefrälse¬
hemman skulle njuta samma besittningsrätt som skatte¬
hemmansägare. ? Åbor skulle sitta odrifna, så länge de
häfdade hus och jord. Bergmanshemman finge ej ägas af
andra än bergsmän, så länge de uppehöllo bergsbruket.
Försäkringen innehöll hufvudsakligen följande: ingen
af den besuttna krono- eller kronoskatteallmogen finge
fängslas eller fördärfvas till lif och lem, annat än efter
domares pröfning, om han ej grepes å bar gärning eller
flyende fot; skattebondens ägande- och dispositionsrätt be¬
kräftades ytterligare; i laga ordning fastställda skattlägg¬
ningar och tiondesättningar skulle i evärldliga tider äga
bestånd. Nyodlingar befriades från skatteläggning. All¬
mogens redan medgifna handelsfrihet bekräftades. Socken¬
handtverkare finge den hafva efter gamla författningar.
Hvarje hemmansbrukare finge nyttja så många arbetare af
egna barn och tjänare, som han behöfde, och våldsam värf¬
ning förbjöds. Slutligen förklarades, att allmogen hädan¬
efter som hittills skulle utgöra det fjärde ståndet vid riks¬
dagar och betryggades dess fria riksdagsmannaval.
Allmogen bibehöll också sin ställning som riksstånd,
men dess okunnighet och råhet, dess oberäknelighet och
bråkighet gjorde, att den i allmänhet uteslöts från de vik¬
! Om privilegieutjämningen i öfrigt 1789, se s. 529.
2 Den hade upphäfts 1773.
3 Förordn. gaf för första gången bestämmelser om skillnaden
mellan skattefrälse och frälseskatte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free