Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 66. Konung och riksdag. 597
och lagstiftande makt, men märkvärdigt vid denna lag¬
stiftning var, huru litet den främmande teorien betydde
och huru starkt den äldre historiska utvecklingen gjorde
sig gällande. I stället för den nämnda tredelningen blef
resultatet en »styrande makt», med hvilken en kontrollerad
»domaremakt» sammanlöpte i dess spets, och den »lag¬
stiftande» makten gjordes visserligen icke till någon kon¬
kurrerande kompanjon med en särskild principal, hvars
intressen den afundsjukt skulle häfda, utan fick snarare en
granskande och begränsande uppgift. Konung och ständer,
såsom det ännu hette 1809, framstodo äfven nu såsom en
enhet, liksom fordom, hvarvid konungen alltjämt utgjorde
hufvudet. Den lagstiftande makten, såsom den oegentligt
kallades, gjordes »visligt trög till verkning men fast och
stark till motstånd». Äfven detta var ett balanssystem, men
ett annat än både den politiska teoriens och frihetstidens
experiment. I många fall lyckades man finna en lycklig
lösning på gamla konstitutionella tvistefrågor.
Det var särskildt ett par viktiga principer, som 1809
års KU. i sitt berömda memorial framhöll och som gåfvo
det nya statsskicket dess säregna karakter. En sådan var
den, att konungens beslut icke bestämdes »efter ensidiga un¬
derrättelser och råd af dolda personer utan ansvarighet»,
utan efter hörande af ett offentligt statsråd, ansvarigt icke
blott för yttrade rådslag utan äfven för sin tystnad. Det
hade ej i den formen förekommit förut. En annan var
tryckfriheten, »friheten att tänka och yttra sig öfver na¬
tionens stora angelägenheter». KU. hoppades att under
sådana förhållanden en »sann medborgerlig anda» icke
länge skulle saknas hos folket. Tilläggas må, att RF.
äfven i allmänna ordalag tryggade samvets- och religions¬
frihet, liksom rättssäkerhet.
RF. började med de allmänna satserna, att Sveriges Allmänna
rike skulle styras af en konung och vara ett arfrike, att bestämmelser.
konungen alltid skulle vara af den rena evangeliska läran
samt att hans gärningar skulle vara för allt åtal fredade.
Tronföljden och konungahuset. Sverige skulle vara ett
arfrike, med den successionsordning för en afliden konungs
Tronföljden
och konunga-¬
huset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
