Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
riksdagen 1844—45.! 8 5 föreskref, att minst tre af stats¬
råden borde hafva »tjänt i civila beställningar», varit äm¬
betsmän. Justitiestatsministern skulle tillika vara medlem
af högsta domstolen och måste sålunda uppfylla de villkor,
som kräfdes för att blifva justitieråd. Fader och son eller
två bröder finge ej på en gång vara »ständiga» ledamöter
af statsrådet. Statsrådsämbetet fick ej af någon beklädas
jämte annat civilt ämbete. Detta förbud kringgicks stun¬
dom genom att förordna statsråd till annat ämbete. Vid
riksdagen 1844—45 gjordes den ändringen, att statsråd ej
finge utöfva annat ämbete eller uppbära inkomster däraf.
Man fäste i motiveringen särskildt afseende därvid, att det
ämbete, en person innehade, när han blef statsråd, kunde
få stå ledigt och han sedermera återgå till detsamma. Stats¬
rådets medlemmar innehade förtroendeämbeten och kunde
sålunda af konungen när som helst entledigas; det skulle
dock ske i statsrådet. Enda undantaget därifrån utgjorde
justitiestatsministern, så länge denne tillika var medlem af
högsta domstolen.
Extra medlem- Statsrådet kunde äfven räkna extra medlemmar. När
säg er justitietirenden dir foredrogos, skulle två justitieråd vara
närvarande, äfvensom justitiekanslern, hvilken senare till¬
lika var ordförande i nedre justitierevisionen. Någon rätt
att tillförordna extra statsråd bade konungen däremot icke;
motion därom hade väckts vid riksdagen 1809—10 men
ledde ej till något resultat. Dock skedde det en och annan
gång med afseende på hofkanslern, och något hinder att
använda en tillförordnad statssekreterare fanns naturligtvis
icke.
rlätyrelsen Arendena bereddes inom kanslistyrelsen (instr. ?3/,,
och K. Maj:ts 1809) under utrikesstatsministern som högste chef och be¬
kansii. stående af nedre justitierevisionen under justitiekanslern,
kabinettet för utrikes brefväxlingen, pommerska expeditio¬
nen (till 1815), hofkanslersexpeditionen och de fyra stats¬
expeditionerna.? Kanslistyrelsen upplöstes emellertid 1833
men utrikesstatsministern ansågs fortfarande som chef för
! Första ofrälse statsråd utnämndes 1828.
? Ett kolonialdepartement (för S:t Barthélemy) 1812—45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
