- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
605

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 66. Konung och riksdag. 605
stånd, d. v. s. egentligen adeln. Först 1859—60, sedan
riksdagen förut beslut om de fyra ståndens eventuella
sammanträde till gemensamma öfverläggningar fattats, med¬
gafs statsrådets medlemmar i allmänhet att där vara när¬
varande, och genom den nya RO. togs i det afseendet steget
fullt ut. Om riksdagens ansvarskräfvande se § 69.
Den skillnad mellan högsta styrande och högsta
dömande makt, som gjorts 1789 genom FSA., bibehölls
visserligen 1809, men man gjorde icke heller då alldeles
slut på den förbindelse, som i Sverige af ålder ägt rum
mellan dessa båda områden. Den röjde sig bl. a. i den
olämpliga bestämmelsen (till 1840), att justitiestatsministern
äfven skulle vara medlem af högsta domstolen; likaså i
justitiekanslerns chefskap för nedre justitierevisionen och
tillfälliga ledamotskap i statsrådet. Den kvarstår i konungens
tvenne röster vid rättskipningen! och i justitierådens del¬
tagande i justitiekonseljen. Äfven på lagstiftningen har
den högsta domaremakten inflytande (se längre ned).
Konungens högsta dom uppdrogs 1809 åt en högsta
domstol,? hvars medlemmar, justitieråden, icke längre voro
tillförordnade utan oafsättliga ($ 36). De fingo ej bekläda
andra civila ämbeten, hette det ursprungligen, hvilket
1844—45 förtydligades därhän, att de ej fingo »innehafva
eller utöfva» annat ämbete. Ifall konungen är närvarande,
äger han tvenne röster samt utslagsröst. Domstolen äger
äfven upptaga ansökningar, att konungen »må bryta dom
åter» och återgifva försutten tid, den afger lagförklaringar,
då konungens två röster alltid inhimtas,? och skall af
konungen höras i fråga om stiftande eller ändring af all¬
män civil-, kriminal- och kyrkolag. Uti fredstid är den
äfven öfverdomstol öfver krigsdomstolarna; i sådana fall
tillkallas två militärpersoner af högre grad (ursprungligen
och till 1815 två militära ledamöter af statsrådet).
! Förslag till ändring härutinnan gjordes genom kungl. prop.
1823 och 1840 men förkastades.
2 RF. $$ 17—26, 34, 36, 87, 88, 101—104.
> Det brukar ske i justitiekonselj.
Högsta rätt¬
skipningen.
Högsta dom¬
stolen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free