- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
623

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66. 623
Riksdagsärenden. RO. 8 48 uppräknade föredragnings¬
ämnena vid riksdag. Inga åndra finge förekomma än 1)
konungens propositioner; 2) mål, som genom protokollsutdrag
eller deputationer blifvit af medstånden kommunicerade; 3)
utskottens betänkanden och förslag; 4) motioner väckta i
plena. Initiativ tillkom i första rummet konungen, därjämte
enskild riksdagsman. Konungens propositioner kunde när
som helst öfverlämnas.! Motionstiden var ursprungligen
bestämd till två månader från riksdagens början, d. v. s.
från den dag, då konungen öfverkimnade statsverkspropo¬
sitionen. Tiden inskränktes emellertid redan 1815 till en
månad och 1862—63 till fjorton dagar från nämnda ut¬
gångspunkt. Men grundlagsfrågor kunde väckas när som
helst under riksdagen, likaså frågor, som föranleddes af
redan fattade beslut eller upptagna ärenden eller under
riksdagen inträffade händelser. En vid riksdagen fallen
fråga fick ej vid densamma 4 nyo upptagas (RO. § 75).
Den ström utaf riksdagsärenden, som under frihetstiden
från enskildt håll öfversvämmat ståndens bord, var för all¬
tid tilltäppt, riksdagens yttranderätt om regerings- och
domaremaktens beslut strängt begränsad (RF. 8 90), och
likaså utskottens initiativ.?
Kungl. propositioner och »allmiinna frågor» eller de,
som borde komma under samtliga ståndens préfning, fingo
ej afgöras, innan de af ett utskott blifvit utredda. Intet
ärende finge nedläggas utan ett stånds uttryckliga beslut
(RO. §§ 44, 56). Remiss till utskott beslöts numera af
ständerna själfva; någon urskillningsdeputation var icke
längre behöflig.
Utskotten. Betydelsen af samfälda utskott för att
underlätta samarbetet mellan den svenska ståndsriksdagens.
fyra kamrar och genom sammanjämkning eller på annat
sätt uppnå ett resultat hade man lärt af erfarenheter i
! Om statsverkspropositionen se ofvan.
2 RO. $ 37 inskränkte det till konstitutions- och bankoutskotten
samt statsutskottet, i händelse statsverkspropositionen direkte öfver¬
lämnats till detsamma. Det kunde dock äfven i vissa andra fall äga
rum; se längre fram.
Riksdags¬
drenden.
Motionsratt.
Utskotts
initiativ.
Beredning i
utskott.
Utskotten i
allmänhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free