- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
625

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66. 625
Inom alla utskotten skulle vara lika många medlem¬
mar från hvarje stånd. Ordförande var den adelns ledamot,
som bland de närvarande hade främsta platsen på riddar¬
huset. Omröstningarna skedde i början ståndsvis men
detta upphäfdes 1823.
Utskottens makt blef gent emot frihetstidens skick,
såsom redan nämndt, väsentligen inskränkt 1809. Beslu¬
tanderätt tillkom allena KU. i afs. på åtal eller anmäl¬
ning mot statsrådets medlemmar, bankoutskottet i fråga om
tillämpning af de af riksdagen gifna reglementariska stad¬
gandena. Gransknings-(stundom atals-)ritt tillkom KU. i
fråga om statsrådet, statsutskottet i fr. om ämbetsmän,
som voro ansvariga för statsmedlens utanordning och an¬
vändning, samt riksgäldskontoret; BU. i fr. om riksbanken;
lagutskottet i fr. om justitieombudsmannen. Tnitiativ till¬
kom, såsom ofvan nämndes, KU. i grundlagsfrågor och
BU. i fråga om riksbankens förvaltning m. m., men
sådant kunde äfven tillkomma StU. i sammanhang med
statsregleringen och revisorernas berättelse samt gafs åt
bevillningsutskottet i bevillningsfrågor; slutligen kunde LU.
på grund af justitieombudsmannens ämbetsberättelse in¬
komma med förslag.
Behöfde utskott några upplysningar af en ämbetsman
eller allmänt verk, hade det att vända sig till hofkanslern
(numera ett särskildt statsråd); enda undantaget gjorde
statskontoret i fråga om redovisning af medel. |
I grundlagarna omnämnda (ständiga) utskott. Konsti¬
tutionsutskottet (24 medl.) för grundlagsfrågor med eget initia¬
tiv och med större makt före 1866 än det nu har, granskning
af statsrådets protokoll och tillämpning af den ministeriella
ansvarigheten (se § 69). Därjämte var KU. skiljedomare
mellan stånden i fråga om nya utskotts tillsättande (har
numera upphört), i fråga om remiss till utskott, liksom
mellan talman och resp. stånd (kammare) i fråga om pro¬
positionsvägran.
Statsutskottet (36 medl.) skulle granska, utreda och
uppgifva stats- och riksgäldsverkens tillstånd och behof,
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 40
~
Omröstning i
utskotten.
Utskottens
makt.
Konstitutions¬
utskottet.
Statsutskottet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free