Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §68. Representationsförändringen och 1866 års riksdagsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 68. Representationsförändr. och 1866 års riksdagsordn. 631
flesta förkastades. Borgarståndet satte sig sedan 1844—45
i allmänhet mot de partiella reformerna. Sjilf undergick
det 1856–58 den grundligaste förändringen af alla, då
det gamla borgarståndet blef en representation för stads¬
mannaintressen i allmänhet (se s. 616). Prästeståndet satte
sig af andra skäl vanligen emot alla förändringar (enda
förändringen 1823) och visade sällan tillmötesgående mot
förslagen att upptaga representanter för lärarekåren.! Bonde¬
ståndet undergick större förändringar genom reformerna
1834, 1844—45 och 1862—63.
Det märkligaste försöket att reformera den gamla
ståndsförfattningen gjorde KU. 1850—51 på grund af ett rLagerbjelkes
förslag af grefve Gustaf Lagerbjelke. De fyra stånden — förses,
skulle, vidgade genom nya sambhällselement, välja hvart
för sig 75 riksdagsmän, hvilka skulle sammanträda till en
riksnämnd, som ägde initiativet men mot hvilken de sär¬
skilda stånden i vissa frågor, t. ex. grundlagsändringar,
hade veto. Förslaget föll 1853—54.?
Försök gjordes, såsom nämndt, äfven att grunda ett
fullkomligt nytt system på stånds- eller klassval. Så var Tvåkammar¬
fallet med grefve Spens” förslag 1834, som dock aldrig ee re
behandlades af ständerna. Valmännen fördelades i fem — giassval.
eller sex stånd, som dels hvar för sig, dels samfäldt valde gspens” förslag
representationen, hvilken inom sig utsåg en öfre kammare 1834.
med vetorätt (>öfre» och »nedre» kammaren). Märkligare
var hans förslag att dela ständerna i två grupper: rikets
ständer på landskapstingen och på riksdagen. Det var
de förra, landskapsnämnderna, som valde riksdagen (med
motionsrätt vid densamma). Klassval föreslog äfven KU. Kv. 1844—45.
1844—45: fem stånd (femte ståndet ämbetsmän och fastig¬
hetsägare, som ej tillhörde annat stånd), hvilka efter olika
’ At somliga elementarlärare bereddes inträde i borgarståndet
genom reformen 1856—58.
? Jfr i öfr. besluten om samfälda omröstningar i utskotten 1823,
om gemensamma sammanträden af riksstånden 1856—58, samt KU.
förslag 1859—60, att hvar och en, som var själfskrifven eller valbar
till ett stånd, skulle vara valbar till alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
