- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
637

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §68. Representationsförändringen och 1866 års riksdagsordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 68. Representationsförändr. och 1866 års riksdagsordn. 637
kalla urtima riksdag, till hvilken då nya val måste ske.
Nu medgafs honom rätt att upplösa samlad lagtima riks¬
dag, antingen båda kamrarna eller endera, och förordna
om nya val. Den nya riksdagen skall då, »med bibehål¬
lande af sin egenskap utaf lagtima», sammanträda inom
tre månader och får ej å nyo af konungen upplösas, förrän
den varit samlad fyra månader. Prejudikat inträffade 1887,
och det uppstod då tvist om, huruvida riksdagen skulle
betraktas såsom ny eller såsom fortsättning på den förra.
NRO. hade ej förutsett de formella svårigheterna med
afseende på den nya riksdagens ställning till den gamla
i fråga om vallängder vid själfva riksdagsmannavalen,
vissa val vid riksdagen, grundlagsändringar o. s. v. Rege¬
ringen och kamrarna bestämde sig för att, så långt det
var möjligt, behandla den s. k. majriksdagen som ny, icke
som fortsättning, men allvarsamma gensagor gjordes där¬
emot. !
Underläte regent eller statsråd att i de i RF. §§ 91—
94 omtalade fallen sammankalla riksdag, skulle hofrätterna Hofrätterna
utfärda kungörelse därom, och riksdagen sammanträda å ch raderad
tjugonde dagen efter den, då regent eller statsråd sist bort kala riksdag.
utfärda kallelse.?
Riksdagsformerna förenklades för tids vinnande; ut- = Riksdags¬
blåsningen och hälsningsdeputationerna upphörde. Talmän formerna.
och vice talmän utnämnas af konungen på begäran af Talmän och.
kamrarna.? Motionstiden inskränktes till 10 dagar med ice talmän.
samma undantag som förut samt med tillägg af sådana Motionstid.
frågor, som ej hörde till ständigt utskotts behandling.
I allmänhet bibehöllos för öfrigt, så vidt möjligt, de GRo. former
gamla formerna för riksdagsfrågornas behandling. De fem 1
soenatlina.
! Jfr framställningen hos Reuterskiöld, s. 90 f.: »det senare
sammanträdet» är »i vissa fall att likställa med ny, i andra med fort¬
satt lagtima riksdag>.
? Skyldigheten utsträcktes 1894 till alla de fyra fallen (jfr s.
620) och tiden inskränktes från 30 till 20 dagar.
3 Dessförinnan föres ordet af de s. k. ålderspresidenterna, dem,
som bevistat de flesta riksdagarna. Förut brukligt i bondeståndet
och sedan 1856—58 i borgarståndet, där förut ordet förts af den
främste stockholmsrepresentanten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free