Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §71. Ståndsutjämningen. De särskilda stånden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. förordn.
40 1073:
Anke- och
pupillkassor.
Nådårsrätten.
Prästvals för¬
ordning 1883.
Prästeståndet
efter 1866.
Borgerskapet.
Näringslag¬
stiftningen
1864.
Förändringen
med borgar¬
ståndet
1856—58.
660 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
blifvit underkastade borgerligt besvär och tunga (k. förordn.
d. 3/4, 1873 med riksdags och kyrkomötes samtycke);
indigenatsrätten (att ingen fick vinna inträde i präst¬
ämbetet i annat stift än där han var född) har upphört
(k. förordn. 1/,, 1876; kyrkomöte samtyckt); den lika arfs¬
rätten har utsträckts till alla (1844—45); änke- och pupill¬
kassor ha bildats för prästerskapet, liksom för elementar¬
lärarne i syfte att göra rätten till extra nådår eller nådår
öfverflödig, och liknande åtgärder ha vidtagits med afse¬
ende på universiteten; sockenstämmoparagrafen har ge¬
nom kommunallagstiftningen gjorts öfverflödig, liksom
första paragrafen (om skydd för den rena läran) genom
senare lagstiftning. Tillsittande af biskopsämbeten är i
RF. garanterad i enlighet med kyrkolagen. Ny prästvals¬
förordning har på förslag af riksdagen med bifall af all¬
mänt kyrkomöte utfärdats d. ?5/,, 1883.
Äfven prästeståndet kvarstår såsom en korporation
med vissa privilegier, representerad af kyrkomötet, som i
afseende på de senare äger vetorätt, liksom äfven i afse¬
ende på kyrkolag.
Borgerskapet. Försäkringen ?3/, 1789 hade gifvit pri¬
vilegiets helgd utom åt ståndets politiska rättigheter äfven
åt åtskilliga restriktiva bestimmeiser till det burskaps¬
ägande borgerskapets förmån. Uti privilegieutjämningen
1809—10 medgafs, såsom nyss nämndes, att idkande af
borgerlig näring skulle blifva en rättighet för alla klasser
mot utgörande af borgerlig tunga, och i RSt:s skrifvelse
17/,, 1863 om en utvidgad niringsfrihet förklarades, att de
for sin del på förhand undanréjde alla hinder, som uti
åtskilliga stadganden i 1734 ars lag kunde resa sig mot en
sådan. Förordn. om näringsfrihet utkom sedermera d. 18/,
1864. De verkliga borgarnes rättighet att välja riksdags¬
män hade, såsom förut nämnts, 1856—58 utvidgats till
näringsidkare samt hus- och tomtägare i allmänhet med
några få undantag, och 1866 försvann det så omskapade
borgarståndets rätt att bilda ett eget riksstånd. RF. § 31
betryggade städernas borgerskap i rätten att välja borg¬
mästare men utsträckte den 1862-63 till alla dem, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
