Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del - Typer och typutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådan är dän norska stavkyrkan i sin rikast utrustade och
mäst typiska form.
Vid sidan av dänna givas enklare former och inom dän-
samma skiftningar i detaljernas bildning. Vi betrakta till en
början de förra, hvilkas väsentliga skiljemärke från huvudformen
ligger i dän enklare skeppsbildningen. Medan dänna visar
treskeppighet, är sålunda långhuset i antydda sidformer enkelt
äller tudeladt. *) De konstruktiva principerna äro för övrigt de-
samma, det enklare rummet tar däm blott mindre i anspråk.
Vid dän enskeppiga stavkyrkan erfordras sålunda blott
e n fundament-ram och ett enda stolpsystem. All inre resning
bortfaller — rummet blir ett enkelt, odeladt. Ytter- och över-
vägg falla samman, och de fyra väggstolpar, som bilda ram åt
väggytorna, bli sadeltakets bärare. Takkonstruktionen är dän
sedvanliga. Någon enstaka gång anträffas den enklare formen
med blott grundsparrar och bindare tillämpad även i långhuset.
Takryttare och svalgång torde anbragts som i dän treskeppiga
formen.
De tvåskeppiga särtecknas av en centralstav, som med
sina bågsystem tudelar rummet i både längd- och breddriktning
— liksom i dän treskeppiga formen dän inre resningen tredelar
rummet såväl i längd som bredd. Å diagonalpunkten av
det rektangulära skeppsplanet reses en stam, löpande upp under
takstommens toppås, som infälles i dänsamma. Till dän yttre
’) Det är möjligt, att det enkannerligen av kenotaphiekapellen fortplantade
centralskemat tillämpats även i stavbyggnad. Dietrichson, Vore stavekirker
i Sagn og Saga, i Norsk Maanedsskrift udg. af Meidell. 1885, V. s. 384. f. Om
så varit, brister oss dock för kännedom om dän typens art hvarje hemul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
