Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del - Typer och typutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
genom en lättvindig bildning, hvartill motstycken anträffas
inom stenarkitekturen: en konsol äller gesimsprofil, medels
hvilken bågen hvilar å kolonnen. Dän omständigheten, att
dänna är utformad i bågbenet själft och funktionen sålunda en
blott illusorisk, kan näppeligen ge anledning att negera motivet,
däss mindre, när man besinnar, att bågen själv — i motsats
till stenarkitekturens realt fungerande — här fyller en blott
skenbar tjänst. Profilen själv återger stundom på det mäst
påtagliga sätt konsolskemat. Mästadels har dock en simplificer-
ing äller ornamental utveckling något skymt motivet. En lätt
brytning av bågen ]
)
gör stundom tillfylles, medan här åter en
sirlig bladholk äller ett djurutsprång uppsugit linearmotivet.
Ovan skeppsarkaden löper rummet rundt ett i käckt och
fritt maner återgivet triforium. I sin rikaste form innefattar
det en överarkad, hvars nedre parti artikuleras genom en serie
liggande kors, hvart och ett med fullständig raminfattning.
I hvarje sådan ram bilda kolonnernas omedelbara fortsättningar
vertikalleden, medan en tvåfaldig bjälkförbindelse, som tångform-
igt omkniper desamma, sluter horisontalsidorna. Stundom nöjer
man sig med en enda »tång» — å undersidan, och dän övre
lämnas öppen (Hoprekstad, Thorpe, Aal, Grinaker); stundom är
triforiet helt och hållet borta och skeppsarkaden uppdragen
omedelbart under klerestoriet (Urnes, Aardal, Hafslo, Kaup-
anger, Fortun). Korsen äro mer och mindre rikt sirade, accent-
uerande bildningens dekorativa sida, medan tängerna som för-
stärkning i stödsystemet äro av övervägande struktiv betydelse.
Över triforiet höjer sig så klerestorieväggen med de runda,
kvarterstora luft- och ljusfången och med de »gluggar» i gaveln,
som enligt homilien tjänade i samma syfte.’
2
) Av de torftiga
’) hvarav Minutolis »maurische (!) Bogen» i Hurum. Minutoli, der Dom
zu Drontheim etc, s. 10.
2
) Dietrichson, Ejendommelighederne etc. s. 45, III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
